Enligt ministrar på väg till mötet verkade allt vara klart.

– Alla delar är på plats för uppgörelsen, sade Frankrikes finansminister Francois Baroin till Europe 1 Radio inför mötet.

Stödprogrammet omfattar nödlån på 130–145 miljarder euro. Till detta väntas även avtal med privata långivare om stora skuldnedskrivningar.

Stödpaketet – om det godkänns – ges på villkor att Grekland sparar 3,3 miljarder euro i årets budget och genomför ett stålbad med en 22-procentig sänkning av minimilönerna, försämrade pensionsvillkor och ser till att 150 000 jobb i den offentliga sektorn försvinner på tre år.

USA stöttar

USA:s finansminister Timothy Geithner sade inför dagens möte om krisen i Grekland att Washington stödjer nya lån från Internationella valutafonden (IMF) om Grekland antar och genomför de hårda åtstramningspaketen.

– Vi välkomnar åtgärdsprogrammet med reformer som premiärministern i Grekland och koalitionspartierna har enats om och som har fått offentligt stöd av de stora ekonomierna i Europa, sade Geithner på

söndagen.

– Det är ett omfattande och mycket besvärligt paket av reformer, som förtjänar stöd från det internationella samfundet och från IMF. USA kommer att uppmana IMF att ställa sig bakom uppgörelsen, fortsatte finansministern.

Marknaden påverkad

Marknaden är inställd på framsteg i arbetet med att få ett andra stödprogram till Grekland på plats.

Förväntningarna bidrar till att trycka upp kurserna på ledande europeiska börser, medan euron kretsar kring 1:32 dollar per euro – den högsta kursen sedan mitten av december. Räntan på tioåriga statsobligationer från Tyskland, som tillsammans med bland annat svenska statspapper pressats kraftigt i krisen, fortsätter samtidigt uppåt till 1,94 procent, från cirka 1,86 procent i torsdags.

Flera beslut väntar

Även om eurozonens finansministrar kan enas om ett andra stödprogram till Grekland i dag återstår kanske tre veckors intensiva beslutsprocesser innan det slutligen står klart om planen faktiskt kan genomföras.

För att få loss nödlån från eurozonens stödfond EFSF krävs beslut i flera nationella parlament, som Finlands och Tysklands. Den tyska förbundsdagen väntas ta upp frågan den 27 februari.

Och för att få nya lån av IMF, som väntas bidra med 13 miljarder euro i andra paketet, krävs att IMF:s styrelse ställer sig bakom förslaget.

Till detta kommer det tekniskt komplicerade avtalet med privata långivare om en skuldlättnad, som är framförhandlat med en kommitté med representanter från globala storbanker. Detta avtal ska om finansministrarna samtycker till villkoren omvandlas till ett erbjudande till alla enskilda långivare, som var och en för sig ska ta ställning.

Regeringskällor i Grekland räknar med att detta erbjudande, med kanske tio dagars svarsfrist, kan gå ut till långivare redan i veckan.

Till allt detta kommer beslut från Europeiska centralbanken (ECB) och nationella centralbanker om eventuell medverkan genom att gå med på förluster på grekiska obligationer, bland annat de statspapper som stödköpts under krisen.

Förslag om räntesänkning

Eurozonens finansministrar verkar stödja ett förslag om att sänka räntorna på redan utbetalade nödlån till Grekland, ur paketet från maj 2010 med nödlån på totalt 110 miljarder euro, rapporterar Reuters med hänvisning till en grekisk regeringskälla.

Dessutom verkar det finnas enighet om att även centralbanker i eurozonen deltar i det skuldlättnadsavtal som planeras med privata långivare, enligt källan.

Diskussioner förs även om ECB kan gå med på förluster på grekiska obligationer, för att hjälpa grekerna med skuldsaneringen, och om hur stora eftergifter de privata långivarna kan tänkas pressas till att göra.

Greklands premiärminister Lucas Papademos och hans finansminister Evangelos Venizelos var redan tidigt på måndagen på plats i Bryssel, för att förankra planerna för det andra grekiska stödprogrammet hos såväl andra euroländers regeringar som företrädare för privata långivare och ECB.

"Vi tror att den långa period av osäkerhet, som inte har varit vare sig i Greklands eller eurozonens intresse, ska avslutas i dag", skriver Venizelos i ett uttalande.

Beslut om tre veckor

Euroländernas slutliga godkännande av det grekiska stödprogram som nu håller på att ta form väntas inte bli möjligt förrän på nästa möte mellan ländernas finansministrar, om tre veckor.

– Det krävs mer tid, bland annat för att de nya grekiska lagar som antagits av parlamentet i Aten ska kunna implementeras, säger en EU-källa med insyn i samtalen till TT.

Denna tidsplan ger Greklands regering en vecka på sig att få in pengar för att täcka upp för det obligationslån på 14,4 miljarder euro som löper ut den 20 mars.

I förhandlingarna inför måndagens möte mellan eurozonens finansministrar handlade det mesta om hur Grekland ska få en långsiktigt hållbar skuldnivå efter det att stödprogrammet fullföljts, enligt källan.

Siktet är inställt på en skuldbörda på 120 procent av BNP 2020, vilket kan jämföras med dagens 160 procent. I helgen har det läckt ut uppgifter om att IMF, baserat på de stödinsatser och den skuldlättnad som diskuterats, ser en risk för att skuldnivån bara faller till 129 procent av BNP 2020.

– Detta kan leda till att det blir hårdare krav på eftergifter från privata långivare och berörda centralbanker, säger källan.

Arbetet måste fortsättas

– Den grekiska sidan har uppfyllt många av de förberedande ansträngningar som vi har begärt. Vi måste slutföra detta i dag. Vi kan inte slösa mer tid, säger Jean-Claude Juncker, ordförande för eurozonens finansministrar, inför måndagens möte, rapporterar Reuters.

Juncker tillägger att det återstår att slå fast hur mycket den offentliga sektorn kan bidra med och vilka eftergifter som kan krävas av privata långivare.

– Och så måste vi prata om den totala volymen nödlån i det andra stödprogrammet. Vi kan inte överstiga 130 miljarder euro.

IMF-chefen Christine Lagarde fyller i:

– Grekland har helt klart gjort betydande ansträngningar och nu måste vi fortsätta arbetet, sade hon.

Greklands finansminister Evangelos Venizelos säger att han var inställd på att slutföra en lång process på måndagen.

– Jag är optimist. Men hur som helst, vi måste få ett tydligt politiskt godkännande av eurozonens finansministrar, sade han.

Kollegan från Tyskland, Wolfgang Schäuble, säger när han anländer till mötet att målet nu är att ta ett beslut om stödpaketet.

– Vi behöver fortfarande klarhet kring privata långivares medverkan i programmet, så att Greklands skuldnivå inte överstiger 120 procent av BNP 2020, säger han.

Holländskt krav

Nederländernas finansminister Jan Kees De Jager vill att EU och IMF beslutar om någon form av permanent övervakning av hur Greklands regering hanterar beslut som rör statliga intäkter och utgifter.

– Jag är för en permanent trojka i Aten, säger han på väg in till ett möte med kollegor från andra euroländer i Bryssel på måndagen, rapporterar AFP.

Med trojkan avser De Jager de inspektörer från EU, ECB och IMF som sedan snart två år har granskat hur Grekland uppfyller villkoren för utbetalningar av nödlån ur det första stödprogrammet till Grekland, från maj 2010.

Han tillägger, enligt Reuters, att det inte är aktuellt att slutligt godkänna ett stödpaket till Grekland förrän grekerna till punkt och pricka har uppfyllt alla de krav som rests.

I helgen antog Greklands regering ett förslag om besparingar på ytterligare 325 miljoner euro, främst i form av sänkta pensioner, som ska lyfta landets åtstramningar till de 3,3 miljarder euro som har krävts. Förlaget skulle enligt tidigare besked ha lagts fram inför Greklands parlament redan på måndagen, men det har skjutits upp.