Kritisk omröstning i Grekland
Väntar misär, samhällelig kollaps och ett utträde ur eurozonen? Ja, om parlamentet röstar nej, säger Greklands premiärminister.
Detta om Greklands parlament säger nej till långivarnas krav på åtstramningar, sade premiärminister Lucas Papademos i lördags kväll inför söndagens kritiska omröstning i parlamentet.
Men på gatorna jäser missnöjet hos den hårt prövade befolkningen. I eftermiddag väntas jättedemonstrationer i centrala Aten, där regnet öser ner, och det är stor risk för kravaller.
Inför dagens omröstning om nya åtstramningar har ett trettiotal parlamentsledamöter från de två partierna i Greklands koalitionsregering – socialdemokratiska Pasok och konservativa Ny demokrati – förklarat att de inte stöder krispolitiken längre.
Papademos koalitionsregering, som tidigare i veckan tappade 16 parlamentsledamöter när högerpartiet Laos hoppade av samarbetet, har därmed kvar lite drygt 200 röster i parlamentet.
För att åtstramningspaketet ska godkännas krävs 151 av 300 röster. Omröstningen väntas äga rum någon gång vid midnatt lokal tid.
Öppnar för sänkning av minimilöner
Beslutet öppnar bland annat för en 22-procentig sänkning av Greklands minimilöner, lägre pensioner och en plan för att säga upp 150 000 offentliganställda greker inom tre år. Totalt ska Greklands budget i år minskas med 3 miljarder euro.
I utbyte har euroländerna och IMF erbjudit ett andra stödprogram till Grekland, med nödlån på 130 miljarder euro. Ett möte med eurozonens finansministrar är planerat till på onsdag, för att avgöra om grekerna har uppfyllt lånevillkoren.
Utöver nödlånen väntas även ett avtal med privata långivare om en skuldlättnad värd drygt 100 miljarder euro.
Begäran om nyval
Antonis Samaras, ledare för Ny demokrati, har under helgen förklarat att han kommer begära att landets president utlyser nyval så snart avtalet om skuldlättnad är färdigt.
Formellt innebär det att han då skulle hoppa av regeringssamarbetet med Pasok, varpå presidenten skulle tvingas försöka hitta en annan partikonstellation som kan få majoritet i parlamentet.
Om inte det går måste han utlysa nyval, vilket om Samaras får som han vill kan hållas redan i april.
För Pasok, som i valet 2009 fick 44 procent av rösterna, skulle ett nyval efter två års maktinnehav med allt djupare kris och recession kunna bli förödande. Partiet, som dominerat grekisk politik sedan 70-talet, har i flera opinionsundersökningar i år fått ett stöd på under 10 procent.
– Men det måste inte bli nyval bara för att Samaras vill det. Presidenten kan be Pasok bilda en annan koalition, kanske med Demokratiska alliansen, säger en källa inom Pasok-partiet till TT.
– Krisen har gett oss ett helt nytt politiskt landskap, tillägger han.
Demokratiska alliansen har sex röster i parlamentet, vilket skulle kunna räcka för att ihop med Pasok få majoritet. Partiet leds av Dora Bakoyannis, före detta borgmästare i Aten och grekisk utrikesminister 2006–2009. Hon hoppade av Ny demokrati 2010 efter en konflikt om krispolitiken med Samaras.


















