Skuldkris splittrar grekiska partier
Skuldkris, recession och åtstramningar har slagit sönder det politiska systemet i Grekland, enligt statsvetaren Costas Panagopoulos.
– En nästan 40-årig era i grekisk politik är slut, säger han.
Relaterat
Fakta
Grekland på ruinens brant
Grekland måste snabbt få in nödlån från euroländerna och IMF i statskassan för att inte tvingas ställa in betalningar redan i mars, då obligationslån på 14,4 miljarder euro ska betalas tillbaka.
Som motprestation har långivarna krävt:
En 22-procentig sänkning av minimilönerna i privat sektor, till 586 euro per månad
Frysta minimilöner i tre år och en frysning av alla löner tills det att arbetslösheten faller under 10 procent
Uppsägningar av 150 000 offentliganställda på tre år, varav 15 000 redan 2012
En minskning av statsbudgeten på 3 miljarder euro 2012
Det konkursmässiga landet är inne på sitt femte år med recession, med en rekordhög arbetslöshet på 21 procent. Läget gör att många bedömare, inte minst i Grekland, är kritiska till de åtstramningsplaner som krävs av långivarna. (TT)
De två partier som växelvis styrt Grekland sedan 1970-talet, socialdemokratiska Pasok och konservativa Ny demokrati, är i upplösningstillstånd.
Deras oheliga allians för åtstramningar i krisen spår, under ledning av den politiskt obundne ekonomen och premiärministern Lucas Papademos, har jagat bort väljare och allt fler av partiernas ledamöter i parlamentet hoppar av.
Letar nytt
– Det är ett väldigt känsligt läge. Vi vet inte vad som kommer i stället, säger Costas Panagopoulos, som leder opinionsmätningsinstitutet Alco, till TT.
– Alla letar nu efter något nytt. Men det är inte lätt att se vad det blir.
Högerpartiet Laos hoppade av regeringskoalitionen i fredags. Därtill har 30–50 av de två koalitionspartiernas drygt 200 ledamöter i parlamentet mer eller mindre öppet deklarerat att de är emot nya åtstramningar.
Det räcker kanske inte för att stoppa Papademos planer, som parlamentet ska ta ställning till på söndag. Men om ett par månader kan det bli desto tvärare kast, då allmänna val ska hållas.
Pasok, som har 154 av de 300 ledamöterna i Greklands parlament, skulle om det var val i dag få 8,9 procent av rösterna, enligt Alco. I valet 2009 fick Pasok nästan 44 procent av rösterna.
För den konservativa koalitionspartnern Ny demokrati skulle det bli 19 procent, ned tre procentenheter jämfört med bara i januari, enligt mätningen.
Går till vänster
Mätningen visar att många greker helt förlorat förtroendet för det politiska systemet. Hela 16 procent säger att de planerar att bojkotta nästa val, medan 6,4 procent uppger att de kommer att rösta blankt. Nästan 14 procent säger sig vara osäkra på hur de ska rösta.
Väljarflykten från Pasok går främst till partier längre till vänster på den politiska skalan. Det ger en skjuts uppåt för kommunistpartiet KKE och vänsterpartiet Syriza. Men det parti som tjänar mest på Pasoks sönderfall är Dimokratiki Aristera, som blir näst största parti i Alcos mätning med 9,3 procent av väljarnas stöd.
– 15 procent av Pasok-avhopparna skulle rösta på socialistpartiet Dimokratiki Aristera, säger Panagopoulos.
Ny motpart?
Bland Ny demokratis väljare 2009 har cirka var tionde redan beslutat att rösta på partier som motsätter sig mer åtstramningar. Det väntas bli ännu fler som sviker partiet om de mest högljudda kritikerna bland partiets parlamentsledamöter kommer till skott och bildar ett nytt parti, vilket Panagopoulos tror kan hända de närmaste dagarna.
För euroländerna och IMF innebär läget att man redan om tre månader kan ha en helt ny regering i Aten som motpart när nya nödlån och reformkrav ska diskuteras.
