Papademos ska ha hotat avgå Konkursmässigt.
Eurozonens finansministrar skjuter på ett planerat möte om ett nytt stödpaket till Grekland.
Relaterat
Artikelbilder
Bild: Thanasssis Stavrakis
Fakta
Vem är Lucas Papademos?
Lucas Papademos, född 1947, tog över som Greklands premiärminister den 11 november 2011. Han leder en blocköverskridande koalitionsregering med tre partier, som av tradition har haft svårt att samarbeta politiskt.
Inför till makttillträdet var han rådgivare åt den sittande premiärministern Giorgos Papandreou, ledare för Pasok, de grekiska socialdemokraterna. Men han beskrivs som en teknokrat, utan egentlig partitillhörighet.
Papademos var vice chef för Europeiska centralbanken (ECB) 2002–2010, sedan han bland annat arbetat som Greklands centralbankschef och vid den amerikanska centralbanken Federal Reserves regionala kontor i Boston.
Han har som många andra i den politiska eliten i Aten utbildat sig i USA, med en doktorsavhandling i nationalekonomi från Massachusetts Institute of Technology (MIT). Han var även intill helt nyligen gästprofessor vid Columbia University och Harvard. (TT)
Källa: Reuters
Samtidigt uppges det konkursmässiga landets premiärminister, Lucas Papademos, ha hotat med att avgå.Det har inte ens gått tre månader sedan Papademos, den före detta vice ECB-chefen, tillträdde som regeringschef i Aten. Men han har nu redan hunnit med att hota med att avgå, rapporterar flera grekiska medier på fredagen.
Det kan bli redan på måndag, om partiledarna i den grekiska koalitionsregeringen inte går med på utländska långivares krav på lönesänkningar, privatiseringar och åtstramningar i det konkursmässiga landet, enligt tv-kanalen Skai TV.
Hårt motstånd
Papademos har under flera dagar förgäves försökt få stöd från partiledarna för de tre partierna i den brokiga regeringskoalitionen. Men motståndet är hårt. Inte minst sedan det nalkas allmänna val för att ersätta övergångsregeringen som styrt landet sedan november.
Som en följd av trätan i Aten beslöt eurozonens finansministrar på fredagen att skjuta fram ett möte om Grekland, som de flesta räknade med skulle ha ägt rum på måndag. Det kan bli senare i veckan, enligt ett skriftligt besked från Jean-Claude Juncker, ordförande för den så kallade Eurogruppen.
EU-källor räknar med att det kan krävas 145 miljarder euro i nya nödlån från euroländerna och IMF till Grekland. Det kan jämföras med de 130 miljarder som sattes upp som mål i en plan från oktober.
Privata långivare
I ett stödprogram från 2010, på väg att ta slut, fick Grekland 110 miljarder euro.
Mer nödlån förutsätter dock att Grekland först gör upp med privata långivare om en skuldlättnad värd cirka 103 miljarder euro. Det ska dra ned Greklands skuldbörda från 160 till 120 procent till 2020.
En kommitté av bankirer, med mandat från en majoritet av de privata långivarna, är motpart till Papademos i förhandlingarna om skuldlättnad.
Enligt kommitténs talesman, Frank Vogl, var det på fredagen högst oklart om det skulle gå att få färdigt något avtal i helgen.
– Vi är beredda att åka till Aten. Men jag vet inte om det blir aktuellt. Nu hänger allt på politikerna, sade han till TT.
