De svenska journalisterna överklagar inte den etiopiska domen, uppger deras kontaktperson. De kommer i stället att ansöka om nåd.

"Det finns en tradition av nåd och förlåtelse i Etiopien och vi väljer att lita på denna tradition", skriver Schibbye och Persson i ett mycket kort uttalande sedan de tagit sitt beslut.

"Långa listor för och emot"
Anledningen till att de har väntat så länge är att ge mindre spelutrymme åt åklagaren att inkomma med ett eventuellt överklagande, säger deras kontaktperson Anna Roxvall.

– De har suttit och gjort långa listor för och emot. De har även konsulterat folk som kan detta. Och det är ett beslut som alla vi i kretsen kring dem, familj och vänner, stödjer. Vi tycker att det är ett bra beslut, säger Roxvall.

När de ska lämna in sin ansökan ska de rådgöra med personer som kan det etiopiska rättssystemet, säger hon.

Mest sannolikt

Valet var det mest sannolika, säger professorn och Etiopienexperten Kjetil Tronvoll. Benådningsprocesser har i liknande fall tagit 2–2,5 år efter dom.

– Det ska svida lite grann, de ska avtjäna lite av domen först. Det har i alla fall varit en tanke tidigare, säger Tronvoll.

I Perssons och Schibbyes fall lär det dock vara annorlunda.

– Eftersom det är första gången det handlar om utlänningar tror jag det medför att det går snabbare. Jag tror att myndigheterna har ett intresse av att släppa dem fria så fort som möjligt för att undvika allt fokus och all negativ kritik mot Etiopien.
Om ärendet bereds på rätt sätt kanske svenskarna kan vara hemma till sommaren, tror Tronvoll.

Formellt är det presidenten som undertecknar benådningar, men i praktiken ligger beslutet i kretsen kring landets mäktigaste man, premiärminister Meles Zenawi, bedömer Tronvoll.

Åklagarsidan var å sin sida säkert nöjd med domen.

– Den har statuerat sitt exempel.

"Deras beslut"
Mattias Göransson, chefredaktör på tidsskriften Filter och tilltänkt uppdragsgivare åt Schibbye och Persson, hoppas att svenskarna har fattat rätt beslut i och med att de tänker ansöka om nåd.

– I övrigt tycker jag ingenting. Det är helt och hållet deras beslut.
Göransson var en av dem som åkte ner till Addis Abeba och vittnade för försvarets sida.

– Jag har suttit där, vittnat och sett med egna ögon hur åklagaren famlar efter argument för att hålla ihop terroranklagelsen. Det känns konstigt och bisarrt så här i efterhand att inse att man var med i ett skådespel, inte en rättegång, säger Göransson till TT.

TT: Vilket var ditt ansvar som uppdragsgivare?

– Det vill jag inte gå in på.

Svenska regeringen

Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin säger till TT att bollen nu ligger hos den svenska regeringen.

– Jag har än så länge inte haft någon anledning att kritisera utrikesdepartementet. Det har gjort vad det ska göra. Men nu ligger ansvaret helt och fullt på att den svenska regeringen i sitt arbete, genom påtryckningar och samtal och genom att öka pressen på den etiopiska regeringen, försöker få ut svenskarna så snabbt som möjligt, säger han.

Ahlin tycker att regeringen ska prata direkt med den etiopiska regeringen. Etiopien var Sveriges första biståndsland och det finns långa och historiska band mellan länderna.

– Det ligger i Etiopiens intresse att lösa det här. Annars får man problem med Sverige, med EU och med USA och även med en del andra länder, säger Ahlin.

Däremot anser han inte att biståndet ska användas i påtryckningarna.

– Det skulle bara drabba de fattiga och de är inte ansvariga, säger Ahlin.

Etiopienkännaren Bengt Nilsson, journalist och debattör, håller inte med Ahlin om att regeringen bör pressa Etiopien.

"Det är ju precis det som svenska regeringen INTE ska göra. Den ska inte öka pressen, den ska inte försöka sig på några påtryckningar. Det är ödmjukhet som gäller här om Schibbye och Persson ska kunna gå loss. Ahlins utspel är bara ren politik avsedd för hemmakonsumtion. Han vill låtsas vara handlingskraftig. Trist!", skriver Nilsson i en kommentar till TT.