Med mycket spänd stämning i rättssalen gick domaren vid onsdagens förhandling igenom fallet i uppemot en timme, innan han meddelade att han anser att åklagaren bevisat att svenskarna stött den förbjudna ONLF-gerillan.

Åklagaren krävde att svenskarna får minst 18 års fängelse.
Försvaret vädjade om ett kort straff, med argumenten att de är tidigare ostraffade och att de har samarbetat med myndigheterna.

Straff nästa vecka

Straffet meddelas den 27 december, alltså tisdag i nästa vecka, framkom i samband med att rättsförhandlingen avslutades.
– Det blir fler ronder, hann Martin Schibbye viska till publiken när han fördes ut.
Johan Persson kunde på vägen ut ge sin mamma en stor kram och kyss, rapporterar TT:s utsända.

Utrikesdepartementet vill inte kommentera domen mot svenskarna ännu.
– Vi håller fortfarande på att analysera domen och får fortfarande inrapporteringar från Addis Abeba, säger UD:s presschef Anders Jörle.

Minst elva år

Under pressträffen med de anhöriga, som hölls på den svenska ambassaden, framkom också att den strafftid som kommer att att utdömas på tisdag blir minst elva års fängelse. Lägre än så kan inte domaren gå enligt de uppgifter som de anhöriga fått. Som mest kommer Schibbye och Persson att dömas till 18 år.
Om svenskarna väljer att överklaga sin dom före den 10 januari kan, enligt de uppgifter som de anhöriga har fått, en sådan process ta uppemot två år. Därpå ska det finnas ytterligare en chans att ansöka om nåd.
– Men vi behöver smälta det här nu. Framför allt ska Johan och Martin själva få bestämma hur de vill gå vidare, förklarade en dämpad men samlad Kjell Persson på pressträffen.

Såg samlade ut

Svenskarna har erkänt att de illegalt tog sig in i Etiopien sommaren 2011.

De två svenskarna såg samlade ut när de fick domen, rapporterar TT:s utsända.
Domaren gick i princip helt på åklagarsidans linje. Han konstaterade i sina kommentarer i rättssalen att Martin Schibbye och Johan Persson "använt sitt yrke som täckmantel för att gå terroristernas ärenden".'

"En politisk process"

Efter domen tog åklagaren vid, för att lägga fram yrkanden om strafflängd och annat. Därefter väntas försvarssidan få uttala sig, och kan då försöka åberopa förmildrande omständigheter.

Domen ligger i linje med det allvar som präglat myndigheternas hantering av ärendet från första början, säger den norske Etiopienexperten Kjetil Tronvoll.

– Det signalerade att ja, det är en juridisk process, men också en politisk process. Vi vet att toppministrar i regeringen hade möten tidigt i juli om den här saken och markerade myndigheternas position.

"Hör inte hemma i en rättsstat"

På många sätt har processen med etiopiska mått mätt gått korrekt till. Svenskarna har behandlats väl, kunnat bestrida bevis och den allvarligaste åtalspunkten har ogillats. Men det har funnits viktiga undantag, anser Tronvoll, inte minst premiärminister Meles Zenawis fördömande uttalanden.

– Att den politiska ledningen i landet kommenterar en pågående rättsprocess hör inte hemma i en rättsstat. Och de kommentarerna antydde klart regimens position att detta inte var vanlig journalistisk verksamhet utan något annat som tenderade att vara terrorverksamhet.

"Känner mig ganska tom"

– Jag känner mig ganska tom just nu, säger Anna Roxvall, kontaktperson för de fängslade svenska journalisterna, till TT.
– Jag är bedrövad. Kanske var det väntat också eftersom fallet ändå har drivits, säger hon efter domen.

Hon försöker ändå blicka framåt och talar om ansökan om benådning.
– Och om man själv känner sig ledsen så sitter ju inte jag i etiopiskt fängelse, det här gäller Johan och Martin. Självklart hade jag hoppats på att de inte skulle dömas för terrorbrott. Jag har haft en önskan om att det ska bli en schysst rättsprocess.

"Vanskligt att överklaga"

Nu uppstår frågan om överklagande. Åklagarsidan kan tänkas överklaga avvisningen av den tyngsta åtalspunkten, att svenskarna inte bara begått terrorbrott utan helt enkelt är terrorister.

För försvaret kan det bli aktuellt att överklaga hela fallet.

– Det blir det vanskligaste frågan för försvaret, för om man överklagar kan man se framför sig en ny rättsprocess och kanske ett år till innan det kommer upp i Högsta domstolen. Om man däremot accepterar domen och argumenterar för en benådning, så ger ju det kanske möjligheter för en snabbare frigivning, säger Tronvoll.

Tror på benådningsprocess

Han tror att Etiopien skulle se positivt på en benådningsprocess när regimen nu har statuerat sitt exempel.

– Om de blir sittande i fängelse så kommer den internationella människorättsmiljön och den internationella diplomatin fortsätta att ta upp saken, för det är inte så många länder som sätter västerländska journalister i fängelse för terrorism och Etiopien önskar inte fortsatt fokus på sina interna människorättsproblem.

Regeringen "tar kontakt"

Statsminister Fredrik Reinfeldt skriver i ett uttalande att regeringen nu tar kontakt, på hög nivå, med den etiopiska regeringen i ärendet.
"Vår utgångspunkt är och förblir att de varit i landet på ett journalistiskt uppdrag. De bör så snart som möjligt försättas på fri fot för att också kunna återförenas med sina familjer i Sverige", skriver Reinfeldt.

Bildt twittrar

Utrikesminister Carl Bildt skriver på Twitter att Sverige uttrycker djup oro efter domen.
"Vi fortsätter att jobba för att få dem fria", skriver han.

/TT