Grekland skapar euroångest
Den grekiska folkomröstningen kan vara första steget mot ett sammanbrott för euron.
Ett nej i omröstningen kan leda till att Grekland får ställa in betalningarna, varnar ekonomer.
Relaterat
Det överraskande grekiska beslutet att utlysa en folkomröstning om stödpaketet till landet fick börser och räntor att rasa under tisdagen.
Nya tvivel
– Det här reser nya tvivel kring om grekerna kommer att leva upp till sina åtaganden och det bidrar till ny osäkerhet. Och skulle det bli ett nej i folkomröstningen uppstår frågan om ytterligare utbetalningar till Grekland kommer att göras. Det skulle tvinga fram betalningsinställelse från Grekland med större kapitalförluster för långivarna än i överenskommelsen, säger Lars Calmfors, professor på Institutet för internationell ekonomi i Stockholm.
– Får grekerna inget mer stöd tvingas de att rätta mun efter matsäcken och omedelbart anpassa de löpande utgifterna till intäkterna. De protesterar mot hårda besparingskrav, men besparingskraven blir nog lika hårda om de själva måste finansiera sig utan stöd.
Beslutet att folkomrösta om besparingsåtgärderna väckte också irritation runt om i Europa. Opinionsmätningar tyder på att grekerna kommer att säga nej, vilket kan få stora konsekvenser.
Euromedlemskap
– Situationen är sådan att det i princip är en omröstning om deras euromedlemskap, sade Finlands Europaminister Alexander Stubb.
Greklands premiärminister Giorgos Papandreou räknar nu med att en debatt ska hållas i parlamentet med början på onsdag och att den misstroendeomröstning som han utlyst ska hållas på fredag vid midnatt. Folkomröstningen ska ske senare, sannolikt i januari.
Statsminister Fredrik Reinfeldt antydde också att omröstningen i realiteten kan handla om Grekland ska stanna kvar i eurosamarbetet.
– Det här är ett utslag av grekisk inrikespolitik, men i den rådande osäkerheten kommer många att se ett grekiskt folkomröstningsnej som början på diskussioner om Greklands kvarstående i euron.
"Nästa station Frankrike"
Nobelpristagaren Paul Krugman förutspår i en krönika i The New York Times ett kommande sammanbrott i eurosamarbetet. Nu funderar Krugman över hur slutakten i det europeiska dramat kommer att se ut. Han spår att stigande italienska räntor kommer att innebära att kunderna i stor skala börjar tar ut pengar ur bankerna, bland annat av oro för att Italien ska tvingas lämna euron.
"Det leder sedan till nödstängning av banker och när det har hänt, ett beslut att lämna euron och återinföra liran. Nästa station, Frankrike", skriver Krugman.
Fakta/Bakgrund
Fakta: Euron
Euron infördes som "elektronisk valuta" den 1 januari 1999 i elva EU-länder: Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike.
Verkliga mynt och sedlar började användas från den 1 januari 2002, då även Grekland konstaterades ha uppfyllt kraven.
Sedan dess har även Slovenien (2007), Cypern och Malta (2008), Slovakien (2009) och Estland (2011) övergått till euro. (TT)
Fakta: Räddningspaketet
Räddningspaketet som EU-ledarna beslutade om i förra veckan innebär att Greklands statsskuld skrivs ned med 100 miljarder euro, motsvarande omkring 920 miljarder kronor, genom att värdet på grekiska statspapper halveras.
EU-företrädare ska nu träffa avtal med bankerna var och en för sig om detta. Parat med ett stöd- låne- och reformprogram ska det få ned den grekiska statsskulden till 120 procent av BNP 2020.
Euroländernas räddningsfond EFSF ökas kraftigt från 440 miljarder euro till 1 000 miljarder euro. En del av pengarna ska komma från länder utifrån EU, som Kina och Brasilien, är det tänkt. Fonden ska klara att fylla hål även i Spanien och Italien om sådana uppstår.
De europeiska bankerna ska stärkas genom hårdare krav på hur mycket de ska ha i kapital. De flesta banker väntas klara det genom att be aktieägarna om mer pengar, hålla inne vinster och begränsa aktieutdelning. En del kan behöva statlig hjälp. (TT)
