Kudrin nobbar Medvedev-regering
Rysslands maktelit försökte på söndagen hota sig till ordning i leden sedan den mäktige finansministern Aleksej Kudrin rutit till mot president Dmitrij Medvedev.
Relaterat
Kudrin, som varit finansminister ända sedan år 2000, var snabb med att markera vem han hör hemma hos efter den maktrockad som Medvedev och premiärminister Vladimir Putin aviserade i lördags.
På frågan hur han skulle ställa sig om Medvedev erbjuder en post blev svaret:
– Jag skulle definitivt avböja. Jag ser inte mig själv i nästa regering. Den 50-årige Kudrin uttalade sig i samband med helgens finansmöten i Washington.
Hot om jobb
Reaktionen i Moskvas maktborg Kreml blev öppet irriterad. Budskapet var att det är för tidigt med positioneringar och att Kudrin inte följt manus.
– President Medvedev och premiärminister Putin utgår från att alla federala tjänstemän arbetar vidare i sina roller och med sina plikter. Den som tycker annorlunda bör bereda sig på att byta jobb, sade president Medvedevs pressekreterare Natalja Timakova enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.
Nu lär sådana uttalanden knappast skrämma Kudrin som kan sina makthavare i Kreml. Han har dessutom en sådan ställning att bedömare misstänker att positioneringen egentligen handlar om att Kudrin själv vill bli regeringschef.
Svåra val
Putin sägs ha förtroende och behov av både Medvedev och Kudrin. De är båda relativt unga och behövs under de maximalt tolv ytterligare presidentår som tycks vara Putins mål.
Kanske tvingas han ändå till slut att välja vem som han behöver mest, säger Chris Weafer, chefsstrateg på mäklarfirman Troika Dialog.
Hela det ryska maktsystemet har de senaste åren vilat på att Medvedev och Putin varit sams, att båda vetat vem som bestämmer och att alla förstått att är Putin som gör det.
Med den maktrockad som tillkännagavs i lördags så framstår Medvedev mindre som en trovärdig politiker och mer som den långtidsvikare för Putin som han redan från börjande utpekades som.
– Medvedevs bäst före-datum är 5 december, kommenterar en rysk ekonom med hänvisning till dagen efter parlamentsvalen 4 december, förspelet till presidentvalet i mars. Mycket verkar därmed peka på att fältet öppnats för andra kandidater till posten som landets näst mäktigaste person.
