Fem frågor till GP:s utrikesreporter
GP:s utrikesreporter Lars-Gunnar Wolmesjö reder ut vad som hänt i Libyen och vad som väntar landet.
Relaterat
Artikelserie
- Oro i Libyen
- "Vi har sett rökmoln efter bomber" 2011-08-26
- "Folk köar för mat och bensin" 2011-08-25
- "Gaddafi faller inom en vecka" 2011-08-25
- GP nu på plats i Libyen 2011-08-25
- Intensiv jakt på Gaddafi 2011-08-25
- Pris satt på Gaddafis huvud 2011-08-24
- "Vi förutsåg inte att Gaddafi var seglivad" 2011-08-25
- Gaddafi slåss "till seger eller död" 2011-08-24
- "Det händer saker hela tiden" 2011-08-24
- Rebeller inne i Gaddafis högkvarter 2011-08-23
- Nicaragua erbjuder Gaddafi asyl 2011-08-24
- Utländska journalister hålls fångna 2011-08-24
- Gaddafi: "Jag gick inkognito" 2011-08-24
- Analytiker: Regimen har fallit 2011-08-23
- Gaddafis motstånd lyfter oljepriset 2011-08-23
- Gaddafi son Saif al-Islam visade sig 2011-08-23
- Tre av Gaddafis söner gripna 2011-08-22
- Svenska insatsen fortsätter 2011-08-22
- Striderna är inte över - nu jagas Gaddafi 2011-08-22
- Kronologi: Upproret i Libyen 2011-08-22
- Reaktioner från världen 2011-08-22
- Hårda strider vid Gaddafis residens 2011-08-22
- Analytiker: Närmaste tiden avgörande 2011-08-22
- Reinfeldt: Libyerna skriver historia 2011-08-22
- Obama: Ge upp, Gaddafi 2011-08-22
Striderna har pågått sedan februari. Varför har det gått så fort nu i slutet?
Gaddafis trupper har stått emot ett långvarigt utnötningskrig, inte bara från rebellerna utan även från Natos bombningar. Till slut rasar ställningarna samman, och moralen försämras bland de kvarvarande soldaterna. Rebellerna har på slutet intagit eller belägrat flera viktiga städer och stödjepunkter för Gaddafi, vilket slagit hårt mot möjligheten att försörja huvudstaden Tripoli med förnödenheter av olika slag.
Östra Libyen har länge hållits av rebeller, men på sistone har oppositionella i väst blivit allt mer involverade i striderna. Det har gjort att Gaddafi haft att utkämpa ett allt svårare flerfrontskrig. Till det kommer att oppositionella inne i Tripoli också bidragit allt mer till motståndet.
När allt detta samverkar bryter motståndet ihop. Och det är alls inte ovanligt att händelseutvecklingen är oerhört snabb i ett sådant skede. Det har vi sett i andra krig och uppror.
Folk har redan påbörjat firandet – men finns det fortfarande saker som kan gå fel?
Absolut. Nu gäller det för rebellerna i västra och östra delarna av landet att komma överens och forma landets framtid. Libyen är ett klansamhälle, och det finns risk att vissa grupper anser att de blir förfördelade.
Det är inget ovanligt att motsättningar växer fram bland oppositionella när de lyckats störta en regim. Man är överens om vad man är emot, men inte nödvändigtvis om vad man vill ha istället. Vi har redan sett dessa tendenser i både Tunisien och Egypten, som ju föregick det libyska upproret. Ett annat exempel är Sydsudan, där dödligt våld mellan olika grupper nu sprider sig efter självständigheten från Sudan.
Vad kommer att hända med Gaddafi?
Rebellernas och Natos syfte är att han ska överlämna sig eller infångas levande så att han kan ställas inför Internationella domstolen i Haag.
Men det kan också tänkas att länder som är vänskapligt sinnade mot honom hjälper honom att fly och ger honom en fristad undan den internationella rättsskipningen. Venezuela är ett sådant land som kan tänkas försöka rädda honom.
Hur såg Libyen ut före Gaddafis styre?
Libyen har varit en italiensk koloni, och det var Italien som formade Libyen till en nationalstat av tre regioner.
Under andra världskriget drev de allierade ut tyska och italienska trupper ur landet.
Efter kriget var landet ockuperat av de allierade, varpå Libyen 1951 blev första afrikanska koloni att vinna självständighet. Då styrdes Libyen av en tämligen enväldig kung. Landet var fattigt, men när oljeutvinningen startade efter 1960 började rikedom snabbt sippra in. Denna var dock ojämnt fördelad, korruptionen var utbredd. Missnöjet växte, vilket ledde fram till den militärkupp 1969 som leddes av Muammar Gaddafi.
Hur ser framtiden ut för landet?
Det återstår verkligen att se. Oljeutvinningen gör att det finns potential för en väldigt positiv utveckling, men samtidigt finns det risk för splittring mellan klaner och regioner. Frågetecknen inför Libyens framtid är stora, precis som i Tunisien och Egypten.


















