Vid kravallstaketen runt parlamentet, vid torget, är det plötsligt väldigt trångt. Ett folkhav som böljar. De håller upp sina handflator, vilket anses som en obscen gest i Grekland. De svarar på ropen från megafoner, blåser i visselpipor och viftar med grekiska flaggor och banderoller med slagord.

Efter någon timmes protester har ännu inte den grupp maskerade aktivister, som i onsdags förvandlade torget till ett slagfält, dykt upp. Och i den grekiska kvällssolen liknar stora delar av vad som pågår på torget en uppsluppen festival, med en tältstad, små hantverksstånd, musik och dansuppträdanden.

Men när protestramsorna börjar skalla mellan hotellpalatsens fasader råder det ingen tvekan om att det finns ett politiskt budskap som förenar deltagarna.

Korruptionen styr

Vid ett skrivbord i vimlet sitter Giorgos Kosmopoulos, ledare för anti-korruptionsrörelsen Stop Cartel, som driver en webbtjänst sedan fyra år.

Med en bärbar dator och videokamera håller han i dagliga sändningar från torget, sju dagar i veckan, sedan i slutet av maj.

– Hela Greklands ekonomi, alla sektorer, styrs av korruption mellan ledande industrifamiljerna, bankerna, affärsmännen och politiker, säger han.

– Detta är roten till hela problemet.

Enligt en kartläggning från tidigare i år har grekiska miljardärer, som gjort sig rika på korruptionen, stoppat undan 600 miljarder euro i utländska bankkonton.

Möjlig folkomröstning

Hundratals andra små och större rörelser finns på torget. Tidsbanken låter volontärer skriva upp sig för att byta gratistjänster med varandra.

– Det handlar ofta om språklektioner, vård eller juridisk hjälp, säger Eva, en av 30 aktivister bakom projektet.

Hon är till vardags lärarinna i spanska, men vill inte uppge sitt efternamn. Hon befarar att myndigheter kan ha synpunkter på vad hon hållit på med flera nätter i veckan.

I ett debattinlägg i parlamentet på söndagen, inför tisdagens förtroendeomröstning, lyfte Greklands premiärminister Giorgos Papandreou fram möjligheten att hålla en folkomröstning om krispolitiken i höst.

Det skulle kunna ta udden av det tryck han nu utsätts för, inte minst från Syntagmatorget. Men även från utländska långivare, som kräver åtstramningar på 28 miljarder och privatiseringar för 50 miljarder för att hjälpa honom att hantera det ännu växande skuldberget på 340 miljarder euro.

Men skulle det bli tummen ned i en folkomröstning skulle det snabbt kunna tvingas fram nyval.