– Det är ett enormt bakslag för klimatet. Varje terrawattimme som produceras av kärnkraftverken och måste ersättas med fossila bränslen innebär utsläpp av en miljon ton koldioxid, säger han.

Han tror dock inte kärnkraften kommer att ersättas med kolkraft. Snarare blir det rysk gas som får kompensera för större delen av bortfallet, även om en del av den förlorade elkraften säkert ersätts med fransk kärnkraftsel – ironiskt nog.

En annan effekt, som kommer att märkas direkt, är höjda elpriser i hela Europa. Björn Karlsson tror att priset kommer att fördubblas i alla länder.

Fast han är inte övertygad om att beslutet kommer att stå sig. Det grundar sig mest på att Angela Merkel vill bli av med kärnkraften som politisk fråga, men skulle problemen bli för många och energibrist uppstå kan det mycket väl komma att rivas upp.

– Jag tror att man kommer att ändra detta, säger han.

Även miljöminister Andreas Carlgren är kritisk till beslutet.

– Att fokusera så starkt på vilket årtal kärnkraften ska avvecklas gör att man riskerar att missa det väsentliga, det vill säga hur vi ska klara den dubbla utmaningen att både minska beroendet av kärnkraft och minska klimatutsläpp, säger Carlgren.

Carlgren tycker att det var bra att man i svensk politik släppte just årtalsfixeringen. Tyskland medger nu att avvecklingen kommer att ha sina nackdelar, påpekar han.

– Den avgörande frågan för Tyskland är att man högst troligt kommer att öka importen av kärnkraftsel från Frankrike och att man riskerar att inte lika snabbt klarar att avveckla det fossila beroendet – framför allt av kolkraften.