MAL har bett om ursäkt för det inträffade. Ursäkten publiceras på bolaget hemsida – på ungerska, tyska och engelska. Samtidigt säger företagets ledning att händelsen med den brustna avfallsdammen hänger samman med mycket nederbörd i området, en ”naturkatastrof som inte gick att förutse”.

Det argumentet biter inte på Lars-Åke Lindahl, tidigare miljöchef för Boliden, numera ansvarig för miljöfrågor på Svemin som är branschorgan för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige.

En damm av den här typen ska dimensioneras så att den klarar även mycket stora mängder nederbörd. I Sverige är kraven numera satta så högt att gruvavfallsdammar ska klara ett regn som statistiskt sett bara faller en gång på 10 000 år.

För tolv år sedan hamnade Boliden i rampljuset då en damm för anrikningssand brast i den spanska gruvorten Aznalcollar. Stora mängder surt och sulfidhaltigt avfall rann genom landskapet och hotade till slut miljön i den unika nationalparken Donana.

För Boliden – och det spanska samhället – blev händelsen en mycket dyr läxa. Saneringen kostade flera miljarder kronor. Det tog år innan livet i de närmast belägna vattendragen hade återhämtat sig.

Två år senare brast en damm med cyanidhaltigt gruvavfall nära Baia Mare i Rumänien. Avfallet var rester från en guldgruva som drevs tillsammans av den rumänska staten och ett företag från Australien.

Förorenat slam rann ned i floden Tisza och dödade i stort sett allt liv som fanns där. Händelsen betecknades då som en av de värsta miljökatastroferna i Europa efter Tjernobylolyckan.

Olyckan Baia Mare fick såväl EU-parlamentet som EU-kommissionen att reagera. Så småningom antogs ett särskilt gruvavfallsdirektiv som ställer vissa krav på hur industrin ska hantera riskerna med sitt gruvavfall. Det är dock oklart om detta direktiv gäller för den aktuella verksamheten i Ungern.

Och i vilken grad det i så fall har tillämpats.

– Jag bedömer att direktivet gäller i det här fallet, säger EU-parlamentarikern Lena Ek, som var med att förhandla fram direktivet.

Utöver detta så finns en skadeståndslagstiftning.

Det kommer säkert att bli en rättegång där företaget stäms uppifrån och ned, säger hon i telefon från Bryssel.

Enligt Ek är upprördheten är stor bland EU-parlamentarikerna. Minnet lever kvar efter katastrofen i Baia Mare. Nu har samma sak hänt igen.

– Folk här är oerhört förbannade, säger hon.

I Ungern är kraven på avfallsdammar betydligt lägre ställda, uppger Gabor Figeczky, chef för ungerska Världsnaturfonden, WWF.

Den aktuella dammen byggdes under den kommunistiska eran då säkerhetstänkandet var helt annorlunda än i dag. Företaget MAL privatiserades på 90-talet. Innan dess kan dammen ha utnyttjats även för andra typer av miljöfarligt avfall, fruktar Figeczky.

Anläggningen har nu stängts, sedan myndigheterna i Ungern tills vidare dragit in MAL:s tillstånd.

Den akuta faran med avfallet från MAL-anläggningen är annars dess höga pH-värde. Den röda sörjan är alkalisk och starkt frätande.

Färgen beror på sörjans innehåll av järnoxid. I takt med att sörjan späds ut med vatten sjunker dess pH och den blir mindre frätande.

Gabor Figeczky bedömde i går att föroreningarna inte kommer att spridas utanför Ungerns gränser.

Det återstår dock att se hur stora miljöskadorna i slutändan blir.

Och om – och i så fall på vilket sätt – företaget ställs till svars.