Samtidigt presenterade EU-kommissionen nya åtgärder för att pressa EU-länderna till bättre budgetdisciplin.

Uppemot 100 000 fackmedlemmar från olika länder samlades i Bryssel. De marscherade i protest mot de hårda åtstramningspaket som genomförts i många EU-länder för att få bukt med den ekonomiska krisen.

– Vi är här för att säga nej till det ökande antalet åtgärdsprogram, vare sig de antas av regeringar eller av EU-institutioner, sade den franske fackföreningsledaren Bernard Thibault innan han tågade i väg mot EU-kvarteren.

– Vårt budskap är att man måste undvika att lägga en ny social kris ovanpå den finansiella krisen, och att låta arbetarna stå för kostnaden.

Färre än väntat

I Spanien utlystes generalstrejk och protesttågen var långa. Men på andra håll i unionen verkar aktionsdagen inte ha lockat så många som arrangörerna hoppats på.

Dagen för de europeiska demonstrationerna var inte vald på måfå. På onsdagen klubbade EU-kommissionen ett batteri av lagförslag som alla syftar till att skärpa EU-ländernas budgetdisciplin.

Trummor, blåsinstrument och smällare från förbipasserande protesttåg hördes inte in i EU-kommissionens pressrum, men ordföranden José Manuel Barroso var ändå mycket väl medveten om banderollerna utanför när han presenterade de nya förslagen.

Hot om böter

Facken är kritiska mot att kravet på att vidta åtgärder blir ännu hårdare på de länder som har risiga statsfinanser. Hotet om böter kommer att hänga tungt över euroländernas finansministrar om de inte åtgärdar sina finansiella problem i den takt som EU kräver.

– Det finns inget mer anti-socialt än en hög statsskuld. När ett land bara måste betala mer och mer ränta på skulden går inte skattebetalarnas pengar till skola, sjukvård och pensioner, sade Barroso.

Om EU-parlamentet och EU-ländernas regeringar godkänner EU-kommissionens förslag kommer sanktioner att slå till med mer automatik än i dag, när politiska hänsyn ofta tar överhanden. Sanktionerna kommer också att slå till tidigare och inte bara när det handlar om för stora budgetunderskott.

Kan smitta

Krisen har satt ljuset på att många EU-länder har osunt höga skuldnivåer och det kommer att kunna ge böter i framtiden, liksom makroekonomiska obalanser, som kan gälla utrikeshandel, valutakurser eller lönekostnader.

Förslagen kan av juridiska skäl bara omfatta euroländerna och det är också de som bedöms vara i störst behov av mer samordning och disciplin. Om ett euroland missköter sig skadar det direkt alla andra i valutasamarbetet.

Men europroblem har en tendens att smitta, så både EU-kommissionär Olli Rehn och finansminister Anders Borg (M) vill därför så snabbt som möjligt ta fram förslag på skärpta regler också för icke-euroländer. Det kommer inte att bli en kopia på onsdagens förslag, utan kan till exempel handla om att kunna hålla inne olika former av EU-stöd.