Grekland, eurozonens sorgebarn, är skuldsatt upp över öronen och måste låna nya pengar för att betala tillbaka gamla skulder. I april och maj löper lån på 20 miljarder euro ut och för hela 2010 handlar det om över 50 miljarder som måste betalas tillbaka.

Atens förhoppning har varit att EU på något sätt skall gå in som garant för lånen, så att marknadens förtroende för grekiska statsobligationer ska öka. Men några länder, särskilt eurozonens tillväxtmotor Tyskland, har varit emot att konkretisera hur en räddningsplan för Grekland skulle kunna utformas.

I stället hoppas de att Greklands stålbad kommer att räcka för att återställa marknadens förtroende och pressa ner räntorna. Greklands premiärminister har lovat att få ner landets budgetunderskottet från 12,7 till 8,7 procent av BNP i år. För två veckor sedan annonserade regeringen ett tredje sparpaket, på 4,8 miljarder euro.

EU-kommissionens bedömning är att Grekland nu har gjort tillräckligt. Den slutsatsen kom också de 16 euroländerna till.

– Vi stödjer helt och hållet Greklands ansträngningar och vi tror att de kommer skapa trygghet på marknaden. Vi vill också understryka att Grekland inte har bett om något stöd, sa eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker på en sen presskonferens i går kväll.

Räddningsaktioner ska vara en sista utväg ifall Grekland inte klarar av att återfinansiera sina lån. Det handlar om direktlån från euroländer, som skall koordineras på EU-nivå.

– Vi tror inte att det blir nödvändigt, men om vi måste så kan bilateral hjälp ges på ett sånt sätt, sa Jean-Claude Juncker.

– Från kommissionen är det viktigt att samordnad hjälp är i linje med EU-lag, sa Olli Rehn, ekonomikommissionär, och syftade på eurosamarbetets regler. Enligt dem får varken EU eller ett enskilt euroland ta över ett annat lands skulder.

Inget formellt beslut togs i går, utan frågan skjuts över till EU:s stats- och regeringschefer, som kan fatta beslut redan nästa vecka.

Greklands väg mot sundare statsfinanser är inte rak. De utannonserade åtgärderna måste fortfarande omvandlas till handling. Samtidigt krymper regeringens handlingsutrymme när demonstrationerna på Atens gator blir fler och en andra generalstrejk genomfördes i förra veckan.

I slutet av mars ska det grekiska parlamentet rösta igenom en ny skattelag och i april fattas beslut om att höja pensionsåldern. Men det kommer att ta tid innan skattehöjningarna märks i statskassan.

Ett annat orosmoln är att skulden under tiden kommer fortsätta växa. Förra månaden lånade Aten fem miljarder euro och till en hög ränta.

Diskussionen om att samordna lån från euroländer är ett steg mot mer ekonomisk styrning inom valutasamarbetet. Sedan den globala finanskrisen har det lanserats flera förslag i den riktningen.

EU:s finansministermöte fortsätter i dag, med finansministrarna från alla 27 EU-länder. På dagordningen finns bland annat ett förslag om regleringar av hedgefonder.

Sigrid Melchior

Belgien