1. Juridisk plattform

De två spåren. U-länderna vill behålla och skärpa Kyotoprotokollet, som omfattar utsläppsminskningar för de rika länderna utom USA. Efter beslut på Bali 2007 förs även förhandlingar om ett mycket bredare avtal – som ska omfatta utsläpp från såväl u-länder som i-länder. Här deltar USA.

2. Pengar

U-länderna har krävt mellan 0,5 och 1 procent av i-ländernas BNP till stöd för klimatåtgärder och anpassning i de fattigaste länderna. I-ländernas löften så här långt rör sig om betydligt lägre belopp. Löftena är villkorade och förutsätter att u-länderna ingår avtal om åtaganden. I Köpenhamn förs diskussioner, dels om en snabb tilldelning fram till år 2012, dels om en långsiktig finansiering från till 2020.

3. Utsläppsmål

Länderna har ingen gemensam syn på hur mycket världens utsläpp ska minska fram till år 2050. På medellång sikt kräver u-länderna att de rika länderna som grupp minskar sina utsläpp med 40–45 procent till 2020. I-länderna har lagt varierande bud som sammantaget uppgår till mellan 14 och 18 procent jämfört med nivån 1990.

I-länderna ställer krav på att de stora u-länderna också förbinder sig att vidta åtgärder. De löften som exempelvis Kina gett anses otillräckliga av EU.

4. Skogen

Upp till en femtedel av utsläppen av växthusgaser till atmosfären kommer från skövlingen av tropisk skog. En mekanism kallad REDD ( Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) innebär att fattiga länder via internationell utsläppshandel kan få betalt för att låta skogen stå kvar.

5. Övrigt

• U-ländernas tillgång till kunskap och grön teknik.

• Utveckling av system för handel med utsläppsrätter och andra flexibla mekanismer i Kyotoprotokollet.

• Begränsning av utsläppen från flyg och internationell sjöfart.