Medan alltfler av världens ledare anlände till Köpenhamn på onsdagen kämpade det danska ordförandeskapet för att få fart på klimatförhandlingarna. Innan stats- och regeringscheferna tar över i slutet av veckan måste det finnas ett substantiellt förslag till klimatavtal klart. Ett officiellt utkast skulle presenteras under onsdagen, men en rad länder i utvecklingsgruppen försökte trampa på bromsen.

Former, inte innehåll

Flera länder med Kina i spetsen ville ha mer tid att diskutera en förlängning av det nuvarande klimatavtalet Kyotoprotokollet. Under mötet var Kina kritiskt till att det danska ordförandeskapet tänkte plocka fram en egen text ”från luften” i stället för att ge diskussionerna mer tid.

Enligt nyhetsbyrån Ritzaus bygger det utkast som ordförandeskapet arbetar med till 80 procent på texter som de 193 länderna tagit fram på tjänstemannanivå, dock utan att nå enighet om viktiga punkter, som till exempel utsläppsminskningsmål. De övriga 20 procenten skulle bestå av nytt material.

Tanken var att det kommande utkastet skulle diskuteras av en mindre grupp med företrädare för olika regioner redan natten till onsdagen, men den hade inte tillsatts ännu på eftermiddagen. Miljöminister Andreas Carlgren är bekymrad över bråket kring arbetsformerna.

– Det är ett problem för konferensen. Det kan till sist bli hotfullt för vi arbetar nu mot klockan, säger han.

Kyotoprotokollet innebär bindande åtagande för en rad rika länder, men kräver inget av u-länderna. EU vill ha ett helt nytt avtal som omfattar alla, medan många u-länder i den så kallade G77-gruppen vill ha kvar Kyotoprotokollet.

G77 splittrad grupp

Men även inom den gruppen råder splittring. Den omfattar allt från fattiga afrikanska stater, till rika oljeländer och ekonomiska jättar som Kina och Indien.

Venezuelas och Bolivias socialistiska presidenter passade på att elda på konflikten.

– De rika förstör planeten. Kapitalismen är vägen till helvetet, sade Venezuelas Hugo Chavez.

Afrikanska unionen, AU, sträckte dock ut en hand och sänkte sina krav på finansiellt stöd för klimatåtgärder från den rika världen. Förslaget som Etiopiens premiärminister Meles Zenawi presenterade innebär ett årligt stöd på 50 miljarder dollar från 2015 och 100 miljarder dollar från 2020, vilket är i nivå med EU:s bedömning.

– Det var en tydlig gest från Afrikas sida och vi ska ta vara på den, sade Carlgren efter sitt tal å EU:s vägnar.

AU accepterar också FN:s mål om ett snabbstarts-stöd på 10 miljarder dollar årligen 2010-2012. EU har redan lovat en tredjedel av den summan och även Japan har gjort utfästelser. Carlgren tror att FN-målet är inom räckhåll.