Miljörörelsen kräver att de rika länderna dubblar sina utlovade utsläppsminskningar.

Miljöminister Andreas Carlgren tycker att de missar målet.

Alla miljöorganisationer värda namnet finns i Köpenhamn för att pressa på de globala klimatförhandlingarna genom demonstrationer, aktioner och medieutspel. På flera konkreta punkter råder stor samstämmighet. En är att den rika delen av världen, framförallt EU, USA, Japan, Kanada och Australien, ska minska sina utsläpp med minst 40 procent till år 2020 jämfört med 1990. FN har sagt att en minskning med 25-40 procent är nödvändig. För närvarande hamnar det samlade budet från den rika världen på 18-19 procent.

Miljöminister Andreas Carlgren vill visserligen se högre bud från i-länderna, men menar att miljörörelsens höga krav inte löser problemet.

Miljörörelsen, bland annat Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, och Friends of the Earth, är också kritiska mot att i-länderna ska kunna köpa sig fria genom att tillgodoräkna sig investeringar i utsläppsminskningar i andra länder. Världsnaturfonden menar att av de 40 procent man kräver, ska 30-35 procent göras på hemmaplan.

Stark kritik finns också mot att de rika länderna hittills inte utlovat tillräckligt med pengar till klimatåtgärder i den fattiga världen. Nätverket Climate Justice Action, som arrangerade lördagens stora demonstration, protesterar mot att västvärldens "ekologiska skuld" till utvecklingsländerna inte betalas tillbaka och mot att de fattiga människor som drabbas mest av klimatförändringar inte har någon stark röst i Köpenhamn.

Det finns också en lång rad andra krav som att ett nytt klimatavtal ska vara juridiskt bindande, att subventioner till fossilbränsle tas bort och att avskogningen ska stoppas till 2020.