Efter 20 år faller muren – igen Firande i Tyskland.
I kväll faller Berlinmuren – än en gång. 20-årsdagen firas genom att ett tusental dominobrickor faller. Och det är Lech Walesa, den polske fackföreningsledaren och senare presidenten, som river den första brickan.
Relaterat
Fakta
Fakta: Demonstrationerna i Leipzig var avgörande
Hösten 1989 rasade det kommunistiska Östeuropa samman. Måndagsdemonstrationerna i Leipzig och andra östtyska städer skyndade på utvecklingen.
4 september: 1 200 östtyska medborgare kom till Nikolaikyrkan i Leipzig inför den traditionsenliga fredsbönen.
26 september: Mellan 5 000 och 8 000 människor samlades, till synes spontant.
2 oktober: 20 000 demonstranter fyllde Leipzigs stadskärna.
4 oktober: En demonstration i Dresden slogs ner och över 1 000 medborgare greps.
9 oktober: En konfrontation med säkerhetsstyrkorna hotade i Leipzig och över 70 000 demonstranter ropade ”Keine Gewalt” – inget våld.
6 november: Demonstrationerna fortsatte fredligt och som mest samlades runt en halv miljon människor i Leipzig.
9 november: Berlinmuren öppnas.
Måndagsdemonstrationerna i Leipzig fortsatte fram till våren 1990.
Berlinmuren
Började byggas 1961 för att stoppa utvandringen till Västtyskland. I DDR-retoriken kallades muren ibland för ”den antifascistiska skyddsvallen”.
I Berlin utökades den med en inre mur. Mellan murarna fanns ett minerat ingenmansland. Minst 136 människor, de flesta av dem unga män, sköts när de försökte fly från Östberlin till Västberlin.
Den 9 november 1989 öppnades muren, östtyskar kunde fritt ta sig över till Västberlin. Den natten var det folkfest på Brandenburger Tor.
3 oktober 1990 återförenades de två tyska stater som hade skapats efter Hitlertysklands nederlag i andra världskriget.
Artikelserie
- BERLINMUREN - LÄS OCKSÅ
- Muren föll igen2009-11-09
- Kapitalismens seger ifrågasatt2009-11-09
- Spåren av muren nästan borta2009-11-06
- Så togs Berlinmuren 19892009-11-06
- Helmut Kohl avstår jubileum2009-11-06
- Så föll Muren2009-11-06
- "Folk irriterar sig på avspärrningarna"2009-11-09
Symboliken är mycket påtaglig när årsdagen av murens fall skall högtidlighållas. Det var i Polen kommuniststaternas sammanbrott började. Fackföreningsrörelsen Solidaritet utmanade och lyckades till slut besegra det kommunistiska enpartistyret vid valet 1989.
När Berlinmuren föll fem månader senare ledde det till en snabb kollaps av andra kommuniststater i Östeuropa. Man talade då om dominoeffekten, något som symboliseras av dominobrickorna som placerats ut i Berlin. De 2,5 meter höga brickorna i plast löper i stort sett längs samma sträckning som Berlinmuren gjorde.
Ett 30-tal stats- och regeringschefer, däribland statsminister Fredrik Reinfeldt, samt flera före detta politiska ledare har bjudits in till ”Frihetens fest”. Men Västtysklands förre förbundskansler Helmut Kohl, som mer än någon annan drev på återföreningen av de båda tyskarna staterna efter murens fall, har lämnat återbud av hälsoskäl.
20-årsdagen, kallad Frihetens fest, är minutiöst planerad. Säkerhetspådraget är enormt och gatorna runt Brandenburger Tor har varit avspärrade i flera dagar.
Dominoraden går från riksdagshuset, Reichstag, till Potsdamer Platz. Däremellan ligger Brandenburger Tor.
Lech Walesa fäller den första brickan klockan 20.00 vid riksdagshuset. 15 minuter senare fälls den första brickan vid Potzdamer Platz. Vid Brandenburger Tor faller den sista brickan och festen avslutas med fyrverkeri.
En kvinna, som säljer den officiella Domino-boken, säger att det blir korta stopp innan nästa sektion faller. ”Annars”, säger hon, ”skulle det vara över på fem minuter”.
Dominobrickorna är i många fall målade av skolelever i en rad olika länder. Tanken är att målningarna ska påminna om frihetskamp, om murar som rivits och om de som finns än i dag.
Brickorna har varit ett givet utflyktsmål ända sedan de ställdes upp. Tyskar och utländska besökare vandrar i den bitande kylan längs den långa raden av färgsprakande brickor. De är placerade i sektioner med mellanrum till nästa sektion.
Det utländska intresset för Berlinmurens historia är stort. I en byggnad vid Brandenburger Tor berättar en man på engelska hur det såg ut i gränslandet mellan de båda tyska staterna. I ett annat hörn av byggnaden lyssnar ungdomar på en föreläsning på franska.
Alla tyskar är inte entusiastiska över murens fall. I opinionsundersökningar är det stadigt över tio procent av västtyskarna som beklagar att muren föll. Och bland östtyskarna är andelen missnöjda ungefär lika stor.
