– Ja, det är lätt att missa den, sa vi när vi åkte in med bussen, säger brittiska Rosemary Poile på besök i Berlin tillsammans med maken Tom.

Det är första gången de är i Berlin och Rosemary Poile tycker att det är en spännande plats i Europas nutidshistoria, men hon har svårt att dölja sin besvikelse över att det inte finns mer som minner om den tid då staden var delad.

– Och Checkpoint Charlie var sådär, säger Rosemary Poile med en grimas.

Checkpoint Charlie, som ledde in till den amerikanska ockupationszonen, var den kanske mest kända övergången mellan Öst- och Västberlin. I dag extraknäcker studenter som soldater med amerikanska flaggan i hand. En euro kostar det att låta sig fotograferas tillsammans med soldaterna och det är en strid ström av turister till platsen.

– Jag trodde det skulle vara större skillnader mellan Öst- och Västberlin, säger Tom Poile. Men jag antar att det är ett tecken på att staden håller på att växa ihop.

Splittrade familjer och vänner

Under den euforiska yran efter murens fall 1989 var tyskar på båda sidor överens om att muren skulle bort, helst så fort som möjligt. Muren symboliserade förtryck och ofrihet, den splittrade familjer och vänner. Många hjälpte till att hacka sönder den och sparade samtidigt en bit som souvenir. Andra delar såldes till utlandet.

Knappt 3 000 meter mur finns kvar, den längsta biten, som är drygt 1 000 meter, finns vid tågstationen i östra Berlin.

Sent omsider har myndigheterna i Berlin – och massmedier – upptäckt att muren inte bara har ett historiskt värde utan också är en turistattraktion. En opinionsundersökning bland turister i Berlin ger vid handen att de vill se betydligt mer av muren. Stadens dramatiska historia lockade turisterna men de var besvikna över att så lite av Berlinmuren står kvar. Och den fattiga staden Berlin är i behov av turism. ”Här har Berlin spelat bort ett arv av internationell betydelse”, skrev en tidning.

Det har till och med talats om att Berlinmuren skulle kunna vara ett potentiellt världskulturarv.

Minst 136 människor sköts vid muren

Men fortfarande oroar sig omvärlden mer än tyskarna över att så mycket av muren är borta. Minst 136 människor sköts vid muren när de försökte fly över till Västtyskland. De flesta av offren var unga män mellan 16 och 30 år. Att värna muren, som minner tyskarna om en obehaglig tid, har inte funnits på politikernas agenda. Tyskarna vill gå vidare.

Andra frågor, som att höja levnadsstandarden för medborgarna i det forna Östtyskland och att överbrygga den mentala klyftan mellan ossis och wessis, har varit en betydligt viktigare fråga än murens framtid.

Vid Bernauer Strasse finns ett museum om Berlinmuren och stadens delning under det kalla kriget. På andra sidan gatan finns en bit av muren kvar. En lokal präst ”försvarade” muren. Han ville att den skulle stå kvar som en varning för kommande generationer. En minnesplats vid Bernauer Strasse skall byggas ut, ett tecken på att stadens ledning vill öka intresset för Berlinmurens historia.

Alla fotograferas

Fyra turistbussar står längs muren. Det är både skolklasser och utländska besökare. Och alla fotograferas vid muren.

86-årige Fritz Lohman och hans 76-åriga fru Anne har rest från delstaten Nordrhein-Westfahlen. Under kriget kallades Fritz Lohman in till Luftwaffe – det tyska flygvapnet.

– Jag hade tur som överlevde. Och jag hade tur som hamnade i amerikansk fångenskap efter kriget. Det dröjde många år innan de som tillfångatogs av ryssarna fick komma hem.

Fritz Lohman berättar att han 1970 besökte muren vid Bernauer Strasse.

– Härifrån kunde man se över till den andra sidan. Det var en otäck känsla.

– Det är otroligt att något sådant här kunde finnas, säger Anne Lohman.

Viktigt att delar av muren finns kvar

Hon anser att det är viktigt att delar av muren finns kvar.

– Så att folk förstår hur det var.