Det såg ut som ett politiskt självmord när premiärminister Kostas Karamanlis för en månad sedan utlyste dagens nyval två år i förtid. Hans konservativa parti Ny demokrati låg 6-7 procentenheter efter huvudmotståndaren, socialdemokratiska Pasok.

Hur det ser ut nu vet vi inte säkert – opinionsmätningar tillåts inte två veckor före valet. Men i de sista som publicerades bestod Pasoks försprång – och inget talar för att de konservativa kommit ikapp.

Viktigt bli störst

Att bli största parti är avgörande i Grekland, där segraren belönas med 40 extra mandat innan övriga 260 platser fördelas proportionellt. Därmed krävs inte mer än 41-42 procent av rösterna för egen majoritet i parlamentet.

Det var vad Ny demokrati lyckades med i 2007. Då räckte 41,8 procent till två mandats övervikt, trots att de tre vänsterpartierna tillsammans fick 55 procent. Valsystemet gav en mindre men samlad höger segern över en större men splittrad vänster.

Fortfarande består vänsterns uppdelning på tre partier – Pasok, de ortodoxa Kommunisterna och det grönare Radikala vänstern. Men när nu sannolikt Pasok kammar hem 40 bonusmandat, kan dess ledare Giorgios Papandreou bilda ny regering.

Det blir i så fall en återkomst för partiet, som hade styrt landet i elva år när det 2004 besegrades av Ny demokrati.

Missnöjda väljare

De konservativas seger grundades till stor del på väljarnas missnöje med korruption och skandaler kopplade till Pasok. Karamanlis lovade göra rent hus med den kulturen – att populariteten nu fallit kan därför i mycket förklaras med att även hans egen regering varit inblandad i skandaler som fällt en rad ministrar.

Mutkulturen sitter djupt i landet. Det ligger illa till med bara 4,7 poäng på Transparency Internationals tiogradiga skala över korruption, som toppas av Sverige och Danmark med 9,3. Inom EU är bara fyra östländer sämre än Grekland.

Att politiker, företagare, offentliga tjänstemän och andra inte så noga skiljer på mitt och ditt är en källa till oro för EU, där Grekland är störste förmånstagare. Trots att landet är långt ifrån fattigast i unionen, håvar grekerna in mest pengar i stöd till vägbyggen, jordbruk och annat.

I fjol gav EU:s nettoström (bidrag minus avgifter) ett plus på 5 630 kronor per invånare. Det var mer än dubbelt så mycket som portugiser och litauer fick på delad andraplats – och Sveriges hade istället en nettoavgift på 1 590 kronor per invånare.

Stark tillväxt

Grekland har på senare år haft en ekonomisk tillväxt som hört till de starkaste bland EU:s västliga medlemsländer. Och även om turismen liksom den stora sjöfartsnäringen gått tillbaka, har den globala finanskrisen inte slagit särskilt hårt mot landet.

I år faller visserligen BNP med 1,7 procent enligt en prognos från Internationella valutafonden IMF, men det är betydligt lindrigare än det ras som drabbat bland andra Sverige.

Greklands bekymmer är i stället ekonomiska obalanser, som medfört en besvärande skuldsättning. Offentliga sektorns underskott väntas i år bli 6 procent i IMF:s prognos. Landets ekonomiminister spådde i förra veckan ett minus på 8 procent.

Allt detta gör att statsskulden närmar sig 110 procent av BNP – bara Italien ligger sämre till bland euro-länderna.

De dåliga statsfinanserna är inget nytt. Det var bara genom fusk med redovisningen som Grekland klarade kriterierna för euron.

Ett av kraven i EU:s tillväxt- och stabilitetspakt är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av BNP. Det är för att nå det målet som premiärminister Karamanlis bett om nytt mandat för sina åtstramningar.

Stimulera eller spara

Han visste också att han ändå inte skulle kunna sitta kvar de två år som återstår till nästa ordinarie val. I mars ska parlamentet utse landets näste president, vilket kräver stöd hos två tredjedelar av ledamöterna. Om inte blir det nyval – vilket Pasok sagt att partiet tänkt utnyttja.

Ställd inför utsikten att fram till dess bli betraktad som "en lam anka" – en politiker utan auktoritet – utlyste Karamanlis nyval redan nu.

Det program premiärministern nu erbjuder är nedskärningar med anställningsstopp och frysta löner i offentliga sektorn. Han vill också sälja ut statliga företag.

Mer troligt är att Giorgios Papandreou tar över med en politik för att stimulera istället för att spara Grekland ur krisen.

- Om vi inte har en livfull ekonomi kommer vi aldrig till rätta med statsskulden. Vi behöver kickstarta ekonomin en kort period för att få andrum att genomföra förändringar och röra oss mot en annan ekonomi inom några år, sa Papandreou i en intervju med nyhetsbyrån AP i veckan.

Under valkampanjen har han presenterat fem stora reformer som ska drivas igenom redan under de 100 första dagarna.

Bland förslagen finns höjda pensioner liksom ökade löner i offentliga sektorn. Ett "solidaritetsbidrag" ges till landets fattiga. En ny skatteskala införs där folk med högre inkomster betalar procentuellt mer. Förmånliga lån ges till små och medelstora företag. Det ska gå snabbare att starta nya företag och deras beskattning bli enklare – samtidigt som egenföretagarnas utbredda skattefusk kläms åt.

"Alltihop önsketänkande"

Enligt premiärminister Karamanlis är alltihop önsketänkande.

- Allt han kommer med är ouppnåeliga löften till alla och orealistiska allmosor i alla riktningar, sa Karamanlis i ett valtal.

Det sannolika är ändå att grekerna i dag byter en dynasti mot en annan. Kostas Karamanlis farbror var konservativ premiärminister i två omgångar. Likaså har både Giorgios Papandreous far och farfar lett socialdemokratiska regeringar.

Blir det som väntat regeringsskifte, förlorar statsminister Fredrik Reinfeldt en konservativ kollega på EU:s toppmöten. Han får å andra sidan chans att konversera på svenska. Giorgios Papandreou levde som politisk flykting i Sverige under juntans diktatur. Han arbetade som diskare och städare i Stockholm, där han också studerade sociologi.