17 kambodjanska och tio internationella domare svors in vid en ceremoni i kungliga palatset i Phnom Penh. Efter sex år av segdragna förhandlingar mellan Kambodja och FN om domstolens finansiering och sammansättning hade många börjat tvivla på att rättegångarna alls skulle bli av.
Röda khmerernas ledare Pol Pot dog 1998. Att de övriga styrande under skräckregimen alla är i 70-80-årsåldern och sjukliga har väckt farhågor om att de ska dö innan de kan ställas till svars för ett av 1900-talets värsta folkmord. Premiärminister Hun Sen, själv en gång rödakhmermedlem av lägre rang, har varit motvillig att tillsätta medel för domstolarna. Utländska givare, som nästan helt finansierar rättegångarna, har bidragit med 407 miljoner kronor.
Förundersökningarna om folkmord inleds den 10 juli och väntas pågå tre till sex månader. Därefter kommer åklagare att fatta beslut om vilka personer som ska ställas inför rätta. Själva rättegångarna beräknas börja i mitten av nästa år och pågå i omkring tre år.
Omkring två miljoner kambodjaner dog under Röda khmerernas välde, 1975-79. Under ledaren Pol Pot genomförde de ett ultramaoistiskt samhällsexperiment där utbildning, religion, valuta och den traditionella familjen skulle ersättas av enorma jordbrukskooperativ. Miljontals människor tvingades att lämna städerna för att delta i tvångsarbete på landsbygden.
De som stod i vägen dödades
Borgerliga, intellektuella och andra som ansågs stå i vägen för bonderevolutionen dödades av Röda khmerernas ofta mycket unga soldater och lägervakter. I det ökända Tuol Sleng-fängelset, före skräckväldet en skola, torterades och dödades 17 000 män, kvinnor och barn. Bara sju av lägrets fångar kom därifrån levande. Omkring en miljon kambodjaner dukade under för svält och sjukdomar som blev resultatet av det misslyckade samhällsexperimentet.
Hittills har bara två av Röda khmerernas ledare, Ta Mok och Kaing Khek Lev, känd som Duch, gripits misstänkta för att ha deltagit i folkmordet. Andra, såsom Pol Pots "broder nummer två", Nuon Chea, statschefen Khieu Samphan och utrikesministern Ieng Sary lever alla i frihet i landet.
Nuon Chea sa till AP i går att han tänker infinna sig om han kallas till rättegång för att klargöra vad som hände under revolutionsåren.
- Jag skulle gladeligen göra det, så att människor i mitt land och i andra länder får veta sanningen om vad som hände. Vad de än undrar så kommer jag att berätta.
För tre år sedan enades Kambodja och FN om att genomföra rättegångarna gemensamt. Men flera analytiker tvivlar på att Kambodjas svagt utvecklade och politiskt färgade rättssystem klarar att göra en korrekt juridisk prövning av vad som inträffade för tre decennier sedan. Med utländska pengar har Documentation Center of Cambodia under många år samlat bevismaterial från Röda khmerernas år vid makten. Man har grävt upp massgravar, studerat dokument från perioden och intervjuat inblandade från båda sidor.
- Nu tävlar vi mot tiden, säger centrets chef Youk Chhang till AFP.
En handfull medlemmar av Röda khmerernas högsta ledning kan vänta åtal. Däremot slipper de omkring 30 000 funktionärer som tjänstgjorde på lägre eller mellannivå en rättslig prövning, något som upprört många av offrens efterlevande.