Hon är där tillsammans med fotograf Magnus Sundberg.

Vad gör ni i dag?

- Just nu sitter vi i bilen på väg till två flyktingfamiljer som bor i en lägenhet i utkanten av Antakya. De har mist bröder och söner i konflikten. De har bjudit in oss för att vara med i kväll när de lagar mat, sörjer och firar ramadan. Det kommer att bli ett reportage som man kan läsa i tidningen på söndag.

- Tidigare i dag har vi varit vid ett flyktingläger väster om staden och försökt komma in där. Vi var där redan i fredags och försökte, men trots att vi skickade in vår ansökan redan för snart två veckor sedan så vill de inte släppa in oss.

Varför vill de inte släppa in er?

- Jag skulle gissa att det handlar om stämningar i lägren som de inte vill visa upp, det verkar jäsa där inne. Ryktena säger att levnadsförhållandena är allt annat än optimala, det är varmt, fuktigt och trångt och många har bott där länge nu. Enligt andra rykten har det kommit nya flyktingar som inte registrerats, och som inte är berättigade till grundläggande service som mat och sjukvård. Dessutom är lägren tillhåll för Fria syriska armén, det spelar säkert in också.

Det pågår ett propagandakrig om vad som händer inne i Syrien. Hur förhåller ni er till de uppgifter ni får höra?

- Först och främst gäller det att vara påläst för att kunna sätta in det man hör i ett större sammanhang. Dessutom gäller det att träffa många människor så man kan jämföra berättelser, och att vara kylig inför det man hör.

- Vi träffade några killar som sa att ryska soldater är på plats i Syrien, och beviset för det skulle vara att de sett kalasjnikov-gevär. Men alla vet ju att kalasjnikov finns i hela världen.