Marilyn Monroe var 36 år när hon hittades livlös i sovrummet i sitt hus i Los Angeles. Hennes död beskrevs som självmord efter en överdos sömnmedel. Men spekulationerna är lika omfattande i dag som då.

Marilyn var sin tids kanske främsta stjärna, lanserad som en sexsymbol men mycket mer än så. Ytlig och djup, stark och sårbar, enkel och komplicerad. Beundrad av både kvinnor och män. Länge kassasuccé för filmindustrin, de sista åren ett osäkert kort vid inspelningarna. Depressioner och sjukhusvistelser.

Bröderna förde henne till stupet

Men det var bröderna John F och Robert Kennedy som var med och till sist förde henne till kanten på stupet. När hon hyllade presidenten med sitt ”Happy Birthday” på New York-arenan Madison Square Garden var det så nära en offentlig förförelse som det gick att komma.

Marilyn med sina telefonsamtal och krav till älskaren i Vita huset gjorde henne plötsligt farlig och hotande. Inte till den förströelse som hon varit när hon introducerades för John F Kennedy hemma hos presidentsystern Patricia och hennes skådespelande make Peter Lawford i Hollywood.

Var hon kanske rent av också älskarinna till John F:s bror Robert? I vilket fall som helst sägs det att han besökte henne strax innan hon hittades död. Kanske för att få henne att begripa att hon aldrig mer skulle höra av sig. Presidenten och Vita huset var en livsfara.

Hennes anteckningar och dikter – som bevarades av Actors Studios Lee Strasberg och publicerades för ett par år sedan – ger inga ledtrådar som enkelt leder fram till döden den 5 augusti 1962. Men var det ändå så att närheten till Vita huset beseglade hennes öde?

Levde på sitt släktskap med Jackie

För Gore Vidal blev det en helt annan resa. Vita huset erbjöd allt det som han behövde för att ge sin författarkarriär en extra glans. Han levde på sitt släktskap med Jackie Kennedy, trots att de inte alls var släkt. Hans mor hade bara en gång varit gift med stenrike oljearvtagaren Hugh Auchincloss, som blivit hans styvfar. Efter skilsmässan gifte Auchincloss om sig med Jackies mamma och blev styvfar även till den blivande första damen. Jackie hittade Gore Vidals skjortor i garderoben i sitt nya rum som tidigare varit hans.

Gore Vidal har namnet Gore efter sin mammas familj, Al Gore är en avlägsen släkting. Han var stilig och kulturell och passade in i Kennedys förfinade Vita hus. Nu blev hans författarskap också uppmärksammat.

En diskret roman, ”The City and the Pillar”, om en mans homosexuella läggning hade tidigare beskrivits som ”skandal” men uppskattades nu för sina litterära kvalitéer.

Noveller följdes av tv- och filmmanus och, efter Kennedy-åren, memoarer och en serie politiska och historiska romaner av vilka ”Burr” (om vicepresident Burrs duell då han dödar ministern Hamilton) är den bästa.

Han skrev lysande essäer för New York Times Book Review och samlade en del av dem i ”United States: Essays 1952–1992”.

Intensiv kontakt

När Gore Vidal för några år sedan hamnade i mitt hem ledde det till en tillfällig men intensiv kontakt med den andre gästen diplomaten Sverker Åström – som begravdes dagen efter Vidals död – ett samtal om homosexualiteten som de båda som unga tvingats dölja, om litteraturen, politiken och kärleken till konsten och skönheten.

Vidal kunde inte låta bli att anknyta till Kennedys och han älskade att berätta om hur han stämt författaren Truman Capote sedan denne hävdat att Vidal en gång kastats ut från Vita huset. Vidal fick en ursäkt.

Av författaren Norman Mailer fick han dock en dansk skalle. Vidal hade jämfört Mailer med massmördaren Charles Manson.

Skallningen sade sig Gore Vidal dock inte komma ihåg.

Vidal mindes hellre Kennedy-åren som gav honom en pånyttfödelse. För Monroe blev närheten till Kennedys däremot förödande.