Skottlossningen på biografen i Colorado väcker starka känslor. Bevakningen av skolor och offentliga byggnader i USA har utökats efter flera uppmärksammade skolskjutningar och terrordåden den 11 september 2001.

Massakern på Columbine High School, också i Colorado, den 20 april 1999 blev en väckarklocka. Tolv elever, en lärare och de båda gärningsmännen dog. Sedan dess har flera andra skottdramer skett. På Virginia Tech dog 32 när en ung man öppnade eld den 16 april 2007.

Liberala vapenlagar och relativt enkel tillgång till vapen och sprängämnen ses som en orsak till att attackerna blir så våldsamma när elever vänder aggressionen mot skolkamraterna.

Med brist på klara motiv – även i de fall då gärningsmännen lämnat spår efter sig i brev och på nätet – gäller spekulationerna hur samhällsklimatet påverkar. USA är en nation som lever med våldet och som just nu är indraget i det längsta kriget sedan andra världskriget i Afghanistan. Irak-kriget är nyligen avslutat.

Andra experter anser att underhållningsvåldet sänkt tröskeln för egna våldshandlingar. Detta motsägs dock av underhållningsindustrin som talar om moralpanik och hävdar att det inte finns något samband.

Mobbning, utanförskap och psykisk ohälsa bland ungdomar nämns som andra orsaker liksom att många unga lever i en ensam låtsasvärld.

En teori som lanseras efter den senaste massakern är att skytten skall ha haft en förvrängd bild av Batmanfilmerna. Den federala polisen, FBI, arbetar förutsättningslöst.

Intressanta fynd skall ha gjorts vid den husrannsakan som just nu genomförs i gärningsmannens lägenhet. Ingenting har ännu sagts om vad fynden består av.

FBI brukar i liknande fall ta kontakt med polis och säkerhetstjänster i andra länder för att utröna om gärningsmannen agerat på egen hand eller om han ingår i ett större nätverk. Det betyder att antagligen också polisen i Norge kommer att kontaktas för att se om det finns någon som helst knytning till bombattentatet och massakern på Utöya för nästan exakt ett år sedan.

Nätet har gjort det lättare att snabbt få information och skapa närhet till extrema personer och grupper. Men långt innan den nya tekniken gav de möjligheterna har både gamla och nya våldsdåd inspirerat gärningsmän och kopierats. Osäkerheten har dock lett till ett nytt säkerhetstänkande på senare år som bland annat innefattar utökad bevakning av skolor och universitet.

Men trots terrordåden 2001 och ständigt nya hotbilder är det omöjligt att skapa total säkerhet. Mardrömmen är attacker mot shoppingcenter där restauranter och biografer ofta är belägna.

Att övervaka mot utländskt inspirerad terror ligger också närmare till hands än mot inhemska ensamt planerade aktioner. Att hitta dessa personer i tid är svårt, det visar inte minst de många fall då före detta anställda återvänder till arbetsplatserna och hämnas genom att skjuta ihjäl tidigare arbetskamrater och chefer.