En ovanligt varm julidag i Skagens hamn.

Jag hade nästan avslutat mina försök att koppla upp mig på wifi-nätet när den första rapporten kom.

Det sprängdes i Oslo. Unga på läger sköts ihjäl på en ö. Därefter blev surfkostnaderna inget jag brydde mig om.

Dagen efter cyklande kyrkoherde Gunnar Kampe omkring i hamnen och klistrade upp lappar. "Med anledning av det som hänt i Norge håller Svenska Sjömanskyrkan öppen". Norrmannen i motorbåten bredvid greppade förvirrat sin iPad och började surfa. Vad hade hänt? Senare möter vi en gråtande norsk småbarnsfamilj i kyrkans bänkrader när vi tänt våra ljus.

Det var i en sittbrunn i badande skarpt solljus som jag försökte omfatta det som skett.

Än har jag inte riktigt gjort det, trots att jag träffat offer och bevakat Breivikrättegången.

Men vad har jag lärt mig?

Jo, att människor har en obändig kraft att resa sig efter att ha upplevt något av det värsta. Kanske blev det lättare när sorgen drabbade ett helt land. Med en gemensam fiende finns fler axlar att luta sig mot.

Men jag har också fått klart för mig det otäcka att det är fullt möjligt att för en enda person planera och genomföra något som på papperet ser ut som ren science fiction. Medan jag knappt kan gå till affären och köpa mjölk utan att något kommer emellan, levde han sin plan utan att tröttna eller låta sig distraheras av något.

Under flera år.

För mig är det ett bevis på att den mänskliga hjärnan kan fungera på ett sätt som jag inte trodde kunde vara möjligt.

Hans värld verkade isolerad i ett eget universum, parallellt levande bredvid vårt andra.

Det är en smärtsam lärdom, att om det kunde hända där så kan det också hända här. Vi kan inte skydda oss mot fanatism, bara försöka motverka den genom diskussion och delaktighet.

Min bild av norrmännen har också förändrats. Från ett flaggviftande folk som tycker om sin olja, sitt kungahus och går på tur så är bilden i dag djupare och mer komplicerad. Välstånd är inget vaccin mot tragedier.

Hela Norge hyllar sin nation den 17:e maj.

Nu har en dag till tillkommit.

Den 22 juli är en minnesdag för alla offer som föll för en man som säger sig älska sitt land över allt annat.