Politiker och tjänstemän på Orust har varit snabba att måla upp entreprenören NCC som boven i dramat kring Henåns skola. När GP träffar Nils Bjelm i byggjättens högkvarter i centrala Göteborg är det tydligt att han vill nyansera den bilden.
– Hela inomhusklimatet är ju en väldigt komplex ekvation, med projektering av detaljer, ventilation, olika former av belastningar när det är lite folk och när det är mycket folk. Vi kan i dag inte sätta fingret på vad exakt som är den enskilda orsaken. Sannolikt är det flera orsaker i detta, säger Nils Bjelm.
Hittills har AK Konsults utredningar pekat mot att golvet är problemet?
– Ja, mycket av utredningsrapporterna har kretsat kring golven. Det man kan läsa sig till, dels i AK:s rapport och även i företagshälsovårdens kommentarer, är ju att det även har varit en situation med ventilationen. Vad som har utlöst vad är något som vi vill jobba vidare med. Ventilationen är i dagsläget inte speciellt studerad.
Vilket ansvar har NCC för att skolan inte går att använda?
– NCC ska ju självklart stå för de fel vi är ansvariga för. Men i dagsläget vet vi inte om vi är lite ansvariga eller mycket ansvariga. Vi har ju byggt skolan på tillhandahållna handlingar. Som exakt talar om vilket golv vi ska använda, vilket lim vi ska använda. Alltså alla konstruktionsdetaljer. Som kommunen i sin tur har haft en konstruktör som har gjort. Det är därför det kallas en utförandeentreprenad.
Hade det gjort någon skillnad om ni haft en totalentreprenad?
– I en totalentreprenad så hade vi ju varit ansvariga för allting. I skolans fall är det föreskrivet att det ska vara linoleummatta, den typen av klinker och just de där dörrarna.
Orust kommun lägger varje månad ut miljonbelopp för ersättningslokaler och skolskjutsar. Kommer NCC att ta de kostnaderna om det visar sig att ni har felat eller slarvat under byggprocessen?
– Jag tror att det är otroligt svårt att uttala sig om, eftersom det hänger ihop med hela skuldfrågan. Vem har gjort fel? Jag kan inte exakt hur avtalsförhållandet ser ut. Visar det sig att vi har gjort fel så ska vi stå för det. Men i dagsläget har vi valt att försöka lägga skuldbördan åt sidan och jobba framåt.
Hur jobbar ni framåt?
– Vi har ställt ett förslag till kommunen om att skapa en oberoende expertgrupp med ledande experter på inomhusklimat. Läkare, kemister, fuktfysiker och ventilationsexperter, som skulle hjälpa oss gemensamt att leda processen framåt för att vidta rätt åtgärder. Vi tror att det är väldigt viktigt för processen och förtroendet.
Om en sådan panel ska sätta sig in i ärendet finns det väl inte en chans att skolan kan öppna redan vid höstterminens start om fyra månader?
– Teoretiskt finns chansen. Förhoppningen är att skolan ska öppna så fort som möjligt. Det är därför det är så oerhört centralt att de här experterna får reda ut vad folk har blivit dåliga av. Vad är det som har samverkat, vilka symptom har personal och elever uppvisat, är det vissa områden i skolan eller överallt?
Varför har det tagit så lång tid att komma fram till den här idén?
– Jo, det kan man kanske tycka. Men det var ju inte förrän i slutet av förra året, i november eller december, som det kom indikationer att de skulle vara fel på golvet.
Det är ju fyra månader sedan nu – varför har kvarnarna malt så långsamt?
– Jag har förståelse för att man vill att det ska gå snabbare, men det är en komplex situation. Hade det varit en enkel sak hade vi gemensamt hittat den långt, långt tidigare.
Hur tror du att allt det här påverkar förtroendet för NCC?
– Det är klart att det är ju inget roligt det som skrivs. Det är inte positivt för vare sig kommunen eller NCC. Vi kan tycka mycket om historiken, men det vi kan göra är att titta framåt och försöka hitta lösningar. Det är det enda vi kan påverka.
Att du som regionchef har klivit in i frågan, ska man tolka det som att den har hög prioritet hos NCC?
– Det är klart att den har hög prioritet. Oberoende av åtgärd måste vi vara säkra på att den har avsedd effekt. Vi vill inte stå inför en situation där det beslutas att det ska göras ett antal saker och så går det en tid och så fungerar inte skolan igen.
Efter decennier av eftersatt underhåll drabbades Henåns gamla skola av allvarliga fukt- och luftproblem. 2009 togs beslut om att bygga en ny skola på platsen. Trots att omkring 200 miljoner kronor satsades på bygget uppstod allvarliga problem med inomhusluften redan under det första verksamhetsåret 2011/2012. I september 2012 uppvisade så många av eleverna och de anställda symptom att skolan fick stängas och utrymmas. Undervisningen bedrivs sedan dess i Ellös, Myckleby och andra lokaler i Henån.
