Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Johan Ling undersöker hällristningarna på gården Flögen en bit utanför Kode.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Tolkar hällristning på nytt vis

    Nya rön om hällristningarna i Bohuslän visar att många av dem gjordes av människor som levde av och nära havet. Tvärt emot den gängse tolkningen.
    Forskarna har hittills trott att hällristningarna utfördes av en huvudsakligen jordbrukande befolkning med fiske som bisyssla. Trots att skepp ofta förekommer bland motiven.
    Nu visar nya rön att upp till 70 procent av Bohusläns 10 000 skeppsmotiv finns vid eller nära den forntida stranden. Var den gick i förhållande till hällristningarna har ingen tidigare undersökt.
    - När jag upptäckte att så var fallet var det straffspark mot öppet mål, säger Johan Ling som disputerar på sin avhandling i arkeologi vid Göteborgs universitet den 20 mars.
    Han har kartlagt alla hällristningar med skeppsmotiv intill den forna strandlinjen och mätt in deras höjd över havet i dag med hjälp av gps.
    - Höjden har jag ställt mot strandlinjen vid den tiden och på så sätt fått fram en kronologi. Tidigare bestämde man hällristningarnas ålder utifrån bronsföremål och gravar. Nu kan man göra det utifrån strandlinjen.
    Att ingen av alla forskare som tidigare studerat hällristningarna valt att tolka skeppsmotiven som ett uttryck för maritima sysslor, ideal och föreställningar är märkligt, tycker Johan Ling.
    - Man har sagt att skeppsmotiven är en del av jordbrukskulten. Men för mig är de starkt förknippade med havet.
    Kanske var de ett sätt för bronsåldersfolket att manifestera sina maritima sysslor, ideal och religiösa uppfattningar.
    - Vid den här tiden var de orienterade mot havet genom havsbruk. Det förekom även kontakter med Jylland över havet. Skeppsristningarna ingick troligen i ritualer att bemästra havets kraft. Som ett slags mental uppladdning inför resan som skulle göras. Och för att dokumentera den när de kom tillbaka, tror Johan Ling.
    Några av skeppsmotiven finns 12,5 meter upp på en slät bergvägg på gården Flögen inte långt från Kode. De sju inristade skeppen och en tjur upptäcktes av en slump.
    - Jag har bott här sedan 1954 och inte sett några ristningar förrän 2001. Helt plötsligt fanns de bara där. Solen stod rakt i väster och skuggorna i ristningarnas fördjupningar fick dem att träda fram, säger Märta Andersson.
    När vi inspekterar klippväggen syns inte några skepp. Men Johan Ling är vänlig nog att klättra upp på en stege och krita dem.
    - De måste vara gjorda från en båt. Det finns bara en sådan ristning till i Tanum. Mycket ovanligt.
    Två skepp
    Överst finns två skepp från äldre bronsålder, lite längre ned skepp från yngre bronsålder.
    - Skepp från äldre bronsålder har stävarna böjda inåt. De från yngre bronsålder är böjda utåt och är försedda med djurhuvuden. Nu kan man även datera dem utifrån var strandlinjen gick.
    De skeppsmotiv Johan Ling undersökt bemannas av mellan sju och tolv man.
    - Båtarna var 15 -20 meter långa och bar vad vi vet inga segel. Männen kunde paddla dem sex till åtta landmil per dag. Marschhastigheten var troligen tre-fyra knop, säger Johan Ling.
    Han har varit fascinerad av historia och hällristningar i nästan hela livet.
    - De tilltalar mig på så många plan. De är både konkreta och religiöst abstrakta och man kommer nära människorna från den tiden på ett annat sätt än genom föremålen vi hittar.
    Mystiken kring ristningarna är också lockande.
    - Vi kommer aldrig att exakt kunna få veta vilken mening och betydelse de har. Det gör dem fascinerande, säger Johan Ling.