Personal på Strandverket kan få lämna sina tjänster om inte kommunen hittar en långsiktig ekonomisk lösning. Bild: Per Erséus/Kungälvs kommun
Personal på Strandverket kan få lämna sina tjänster om inte kommunen hittar en långsiktig ekonomisk lösning. Bild: Per Erséus/Kungälvs kommun

Strandverket hotat när tjänster ska bort

Alla tjänster kan försvinna på Strandverkets konsthall när Kungälvs kommun måste spara. Beskedet skapar återigen oro bland personalen. Även regionens kulturnämnd ifrågasätter hanteringen av verksamheten.

|

– Det känns meningslöst att engagera sig. Jag är bakbunden och handlingsförlamad när vi istället behöver lugn och ro så att vi kan jobba på, säger Pål Svensson, konstnärlig ledare på Strandverket.

I början av 2017 tog Kungälvs kommun över driften av Strandverket, som fram tills dess finansierats av GP:s huvudägare Peter Hjörne. Men bara ett år senare kom beskedet att kommunen inte längre hade råd att driva konsthallen och att den skulle stängas.

Beslutet skapade debatt och en vecka senare gjorde den politiska majoriteten en kovändning och beslutade att verksamheten trots allt skulle vara kvar. I samband med det tillsattes också en politisk styrgrupp med uppgift att hitta en långsiktig och hållbar lösning.

Men nu kommer alltså ännu en gång besked som hotar konsthallens framtid. I förra veckan presenterade kommunchefen ett sparförslag som innebär att närmare 27 tjänster ska tas bort inom förvaltningen och där ingår de personer som arbetar på konsthallen idag.

– Kommunen vill försöka lösa det här med hjälp av andra aktörer, men lyckas man inte kommer vi att bli uppsagda, säger Pål Svensson.

Enligt Haleh Lindqvist, kommunchef i Kungälv, är åtgärdspaketet en fortsättning på en omorganisation som gjordes förra året. Syftet är att få en budget i balans.

När det gäller Strandverket vill kommunen skapa en mer långsiktig finansiering genom samarbete med VG-regionen, Statens fastighetsverk, som äger byggnaden, och det lokala näringslivet.

Konsthallen kostar cirka 3,5 miljoner kronor om året att driva och år har Kungälv satsat cirka 2,5 miljoner.

– Vi vill driva Strandverket och vi tycker att verksamheten är viktig, men vi har inte det ekonomiska utrymmet. Vi måste ha andra aktörer som hjälper oss.

Även Johan Holmberg (S), som sitter med i den politiska styrgruppen, poängterar att kommunens avsikt är att driva Strandverket vidare. Han tror starkt på att de kommer att hitta en finansieringsmodell som fungerar.

– Alla parter är positiva och intresserade av att Strandverket ska vara kvar, säger han.

Pål Svensson är dock inte lika övertygad. Enligt honom har Strandverket försökt få stöd av externa aktörer under flera år utan att lyckas. Han är kritisk till hur Kungälvs kommun skött rollen som ägare och förvaltare.

– Vi kan inte ta smällen för att det går dåligt ekonomiskt för Kungälvs kommun. Vi har arbetat in oss och Strandverket är känt bland konstnärer, alla vill ställa ut här. Men kommunen måste bestämma sig, vi kan inte vänta på besked utan behöver veta vad vi kan göra.

Även Conny Brännberg (KD), ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd, ifrågasätter kommunens hantering av konsthallen.

– Kungälvs kommun valde att ta över ansvaret och det kräver långsiktighet och stort engagemang.

Enligt Conny Brännberg har nämnden inte fått information kring de planerade uppsägningarna och han anser att dialogen har varit bristfällig innan också. Förra året avsatte regionen cirka 350 000 kronor till Strandverket och nyligen beslutade nämnden att skjuta till en miljon under 2018.

– Vi är eniga om att vi ska visa stor generositet och är beredda att skriva ett längre avtal om att stötta verksamheten. Men allt bygger på att kommunen har förmåga att driva konsthallen och behålla den konstnärliga höjd Strandverket haft hittills.

Just nu pågår fackliga förhandlingar kring tjänsterna som berörs av sparpaketet. Haleh Lindqvist räknar med att personalen ska få besked om hur omorganisationen blir innan sommaren.

Fakta: Strandverket

  1. Konsthallen är inhyst i fortifikationen Södra Strandverket, en försvarsanläggning i sten som byggdes i mitten av 1800-talet och var tänkt att skydda Marstrandsborna från dansken.
  2. Öppnades 2012 efter ett privat initiativ av bland andra GP:s ägare Peter Hjörne och fotografen Hasse Persson, som var konstnärlig ledare till och med 2016.
  3. 2017 blev Pål Svensson konstnärlig ledare och samma år övergick konsthallen till kommunal regi.
  4. Just nu pågår utställningar med den norske skulptören Bård Breivik samt fotokonstnärerna Sarah Cooper, från USA, och Nina Gorfer, från Österrike.