Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Bild - 1
Torsken har under lång tid varit en väldigt ovanlig syn i näten på Kattegatt. Men nu verkar bestånden vara på väg att återhämta sig igen.

Stoppet gav effekt – torskbeståndet växer

Ända sedan 2009 har ett stort område i Kattegatt varit helt stängt för fiske. Nu börjar man se resultat. Det senaste året har torskbeståndet börjat återhämta sig.

– Det tog längre tid än vi hade trott så nu gäller det att man fortsätter vara försiktig så att man kan fiska torsk i Kattegatt i framtiden också, säger Joakim Hjelm, avdelningschef vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil.

Läs också: Torsk igen för Stig Nilsson

Redan någon gång kring 2002 började man förstå att torskbeståndet hade krympt betydligt.

– Det har varit ett av världens mest hotade torskbestånd.

Det trots att området egentligen har väldigt bra förutsättningar och i grund och botten är ett av de mest produktiva bestånden av torsk i världen. För att rädda fisken införde man först stränga fiskekvoter, men efter hand insåg man att det behövdes mer radikala åtgärder än så för att freda torsken.

Eftersom både svenskar och danskar nyttjar fiskevattnet bestämde sig de båda länderna för att göra gemensam sak och forskare fick i uppgift att ta fram ett åtgärdsprogram. Svaret blev en kombination av att helt stänga ett ganska stort område i södra Kattegatt för fiske samtidigt som man också införde restriktioner för vilka fiskeredskap som får lov att användas i ytterkanterna av området.

– Till en början var det väldigt högljutt gnäll. Fiskarna var som galna, men med tiden har de svenska fiskarna insett att det här är bra för dem också.

För att kunna införa restriktionerna skapades specifik lagstiftning för Sverige och Danmark. De områden som är fredade och skyddade av speciella redskap är exakt desamma för båda länderna men de regler som gäller för vilka redskap som får användas skiljer sig åt. Danskarna får lov att använda en trål som även om den skyddar viss torsk fångar alla stora fiskar. Svenskarna däremot använder en helt annan typ av redskap som låter i stort sett alla torskar slippa ut.

– Det här gör att Sverige står för en mycket mindre del av all den torsk som måste kastas tillbaka i havet.

För att få veta hur väl det fredade området faktiskt fungerar provtrålar forskningslaget tre gånger om året. Och de första åren hände egentligen ingenting. Men för något år sedan började fiskare plötsligt rapportera att de fick torsk igen. Och forskningsteamet upptäckte precis samma sak när de var ute och provtrålade.

Men eftersom Kattegatt också får torsk från Nordsjön och västra Östersjön är det svårt att veta exakt hur stor ökningen av just Kattegattbeståndet är. Men om något år ytterligare tror forskarna att ökningen är så stor att de kan räkna mer exakt på hur stor förbättringen har blivit.

Nu hoppas Joakim Hjelm att området på ett eller annat sätt fortsätter att fredas också i framtiden. Dels för att det är viktigt för torsken i sig, dels för att det nu är det enda området i stort sett hela Europa som har bottnar som inte har förstörts av bottentrålning.

– Det räcker ju med en enda trålning för att allt det ska vara förstört igen.

Vad som händer i framtiden är det ingen som vet. Det man däremot vet är att fredningen av fiskeområdet är satt under hårt tryck.

– Jag tror att det kommer att bli förändringar. Men även om jag vet hur diskussionerna gått så vet jag inte hur det kommer att bli. Det är en politisk fråga.

Mest läst