Ställer ut konstverk som besökare kan ta på

Färgrikt och med mjukt material – Camilla Lundblad Iliefskis konstverk drar inte bara blicken till sig utan man får lust att ta på dem. Och det får man.

– Ja, absolut, bara man inte har sylt på händerna, säger Camilla skämtsamt.

Hennes tolv tuftade målningar hänger i Nemeshallen i Mölnlycke kulturhus till 17 november.

Det är första gången hon har en separatutställning. Några av konstverken är helt nygjorda, en del några år gamla. Den största målningen, som är tre meter bred, är i blickfånget när man stiger in i rummet. Den är redan såld till det nya kulturhuset i Knivsta.

– Det är väldigt roligt att jobba med offent­liga utsmyckningar, jag hoppas att det ska bli mer av det i framtiden.

Någon konstnärsbakgrund har hon inte men uppmuntran från hennes föräldrar räckte långt.

Hennes konstnärliga intresse fanns tidigt. Hon gick grafisk utbildning på gymnasiet, därefter förberedande konstskolor, KV-konstskola, ett år på Göteborgs konstskola och fem år på HDK, Högskolan för design och konsthantverk, där hon utbildade sig till grafisk designer. Sedan 2007 är hon designlärare på skolan och har samtidigt utvecklat sitt eget konstnärskap vid sidan av.

– Skolan är utvecklande och ger ett intellektuellt utbyte. Jag gillar att vara i sammanhang. Det är en härlig miljö och det är fantastiskt att träffa studenter.

För åtta år sedan började hon jobba med textil. Tekniken hon använder kallas för tuftning.

Hon spänner upp en stor väv i en träram och skissar upp former som hon sedan fyller med garntrådar i ull och lin i olika färger. Trådarna skjuter hon på plats med hjälp av en tryckluftspistol.

– Det är inte som att väva utan mer som måleri. Jag jobbar väldigt intuitivt och har ingen plan, jag fyller i de olika fälten i målningen lite slumpartat, lägger till, bygger upp med garn, så växer bilden fram. Jag har arbetat som grafisk formgivare men saknade en slags materialitet. Tuftning är en teknik som passar mig väldigt bra.

Inspirationen får hon från exempelvis i mötet med arkitektur, måleri, material och hantverk. För henne är själva görandet i skapandet viktigt.

– Allt som har med eget görande är jag intresserad av, i den stunden när det växer fram och blir något. Det är svårt att sätta ord på vad det är som händer med mig just då. Det är intuitivt.

Charlotte Gad