Efter vårterminen fattades beslutet att minska antalet skolsköterskor på Mimers hus. Ledningen bedömde att en av de anställda skulle göra bättre nytta inom grundskolan.
Sedan kom flyktingkrisen.
– Det här är ju inget unikt problem för Kungälv. Men det är bra att personalen säger ifrån när det har gått fel. Och det måste man nog säga att det har gjort i det här fallet, säger Annika Holm Eriksson, chef för skolhälsovården i Kungälvs kommun.
En ny elev betyder alltid en extra arbetsinsats för skolsköterskorna, oavsett om eleven är svensk eller nyanländ flykting. Men skillnaden är stor eftersom en svensk elev har ingått i det nationella barnhälsovårdsprogrammet under hela sitt liv. Flyktingungdomarna har till exempel i många fall inte fått de vaccinationer som är standard i Sverige.
– Om det kommer en elev från en svensk skola så rekvirerar jag bara elevens uppgifter därifrån. För en nyanländ flykting finns inga sådana papper. Man får göra efterforskningar, vilket ibland innebär ett digert detektivarbete, säger Gun Thedin, skyddsombud för skolsköterskorna på Mimers hus.
Två månader in på höstterminen har hon nu sett sig tvungen att göra ett skriftligt nödrop för att få ansvariga chefer att vidta åtgärder.
I brevet till cheferna står det bland annat att skolsköterskorna inte kan utföra sina arbetsuppgifter "till fullo och med medicinsk säkerhet". Det stigande antalet flyktingar har dessutom sammanfallit med ett allmänt högre tryck på sköterskornas öppna mottagningstider. Situationen har lett till både stress och sjukskrivningar.
– Beslutet var inte väl genomtänkt. Vi varnade redan i våras att det skulle bli för stor belastning på sköterskorna, säger Gun Thedin.
Hon skriver också att hon som skyddsombud försökt uppmärksamma ledningen på problemen, utan att få något annat svar än att ledningen ville fundera på saken.
– Jag delar väl inte riktigt den bilden, säger Stefan Wigren, verksamhetschef för gymnasium och vuxenutbildning i Kungälvs kommun.
Han medger dock utan omsvep att arbetssituationen för sköterskorna är pressad, och planerar också flera motåtgärder. En förstärkning med en fjärdedels tjänst är på gång, och man diskuterar också metoder för att effektivisera inskrivningen av flyktingungdomar.
Dessutom ska sköterskorna inom kort få stöd när det gäller att avgränsa sitt uppdrag och på så sätt få en lite lindrigare arbetssituation.
– Det är det vi kan göra i det här läget, säger Stefan Wigren,
Parallellt med det arbetet pågår också diskussioner om att inför nästa år stärka de totala resurserna till skolhälsovården. Så har till exempel redan skett i grannkommunen Stenungsund.
– Jag tycker att det känns som att arbetsgivaren ändå tar det här på allvar. Vi har samma intresse i detta, säger skyddsombudet Gun Thedin.
Fakta: Tydlig skillnad
• En rundringning visar att flyktingsituationen påverkar skolhälsovården i flera av GP-områdets kommuner:
• Göteborg: "Flera stadsdelar har gjort utökningar inom skolhälsovården för att hinna med. När det kommer en elev från ett land som inte har vaccinationer kan man räkna med en extra arbetstid på sex-sju timmar", säger verksamhetschef Jan Mellgren.
• Kungsbacka: "Hittills har vi inte fått någon sådan signal. Det som efterfrågas nu när barnen är på väg in är att vi under en period kan få styra om våra elevhälsoresurser", säger förvaltningschef Anette Liedström Hjorth.
• Lerum: "Vi har startat en organisation som kartlägger vaccinationer och annat innan ungdomarna börjar skolan. Det är mycket jobb men det fungerar bra", säger sektorschef Annika Sjöberg.
