För tre år sedan infördes rak elevpeng i Mölndal. Det innebär att varje skola får pengar efter antalet elever på skolan. Tidigare gjordes även en socioekonomisk viktning och vissa skolor fick mer än andra.
Tanken bakom rak elevpeng är att alla barn är lika värda, menar kommunens politiker.
Men det är ett tankefel, anser föräldrarna i Katrinebergsskolans brukarråd. De kräver nu i ett protestbrev till kommunen att man i stället fördelar pengarna utifrån elevernas behov.
– Vi anser att den raka elevpengen i Mölndal bryter mot skollagen. Elevpengen ska uppväga skillnader – det tycker vi inte att den gör, säger Katarina Elmberg som sitter med i brukarrådet.
Katrinebergsskolan, som är en F–9-skola, har många elever med behov av stöd och den blev en förlorare när den viktade elevpengen försvann. Enligt brukarrådet ger resursfördelningen sämre förutsättningar på en skola där många barn behöver stöd.
– Vi kan inte se någon rättvisa i att alla ska ha samma peng. Rättvisa är att alla barn får den kunskap de behöver och kan känna trygghet, säger Katarina Elmberg.
Och hon talar av egen erfarenhet.
Katarina Elmbergs son Linus, med högfungerande autism, går i tvåan på Katrinebergsskolan. Han har inget synligt handikapp och inte heller någon intellektuell nedsättning, snarare tvärtom.
– Han ligger i framkant intellektuellt. Hans stora hinder är att han inte kan verka i en stor grupp.
Tidigare fick Linus sitta i en mindre grupp. Men samtidigt som den raka elevpengen infördes skulle alla barn integreras i ett klassrum i stället.
– Efter det blev skolan ett rent helvete för Linus, för klassen och för oss som föräldrar. Han fick panik och slogs och var arg. Han visade inget av det vi visste att han kunde, säger Katarina Elmberg.
Efter en kaotisk tid fick skolan till slut extra resurser. I dag kan Linus återigen sitta i ett mindre rum med en resurslärare. Men enligt hans mamma har de haft tur:
– Vi har en diagnos, terapi och läkare bakom oss och en rektor som jobbar hårt med att ansöka om resurser. Men det är knappt det räcker. Om man har mindre specifika problem kan det vara svårare.
Trots hård kritik från Skolinspektionen har Mölndals stad inga planer på att förändra fördelningen av elevpengen.
Redan hösten 2012 fick Mölndal kritik av Skolinspektionen för konsekvenserna av den raka elevpengen.
– Vi såg stora skillnader mellan grundskolorna i en rad olika avseenden, men ändå fördelade kommunen resurser enbart efter antalet elever på skolorna, säger Henrik Frykman, utredare på Skolinspektionen.
Enligt Skolinspektionen går det stick i stäv med skollagen som betonar att hänsyn ska tas till barns olika behov för att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar.
I Mölndal har skillnaderna visat sig bland annat i en stor variation i resultat mellan skolorna och dessa består trots kritiken.
Men enligt kommunen har man tagit till sig av synpunkterna från Skolinspektionen.
– Vi har personal som går igenom skolorna och tittar på skillnader och likheter just för att hitta var vi behöver förändra arbetet för att få bättre resultat, säger Kajsa Hamnén (M), ordförande i skolnämnden sedan årsskiftet.
Däremot är en förändring av elevpengen inte aktuell.
– Nämnden har tagit hänsyn till att det inom forskningen inte finns något samband mellan viktad elevpeng och bättre resultat, säger Kajsa Hamnén.
Hon menar i stället att den avgörande skillnaden är rektorernas och pedagogernas nivå.
– Vi gör en hel del för att stärka upp det. Bland annat utbildar vi förstelärare som dels ska undervisa i sin klass, dels ska utveckla metoder för att stärka sina lärarkollegor.
Rak elevpeng
Mölndal tillämpar rak elevpeng, vilket innebär att skolorna får pengar efter hur många elever de har. Ingen hänsyn tas till socioekonomiska faktorer.
Skolorna kan söka pengar till särskilda projekt. Men de kan inte användas till att minska klasser eller att ta in fler lärare.
Varje rektor kan även få extra pengar för elever i behov av särskilt stöd.
