Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/10

Nya fel på GU:s fartygsbygge

Inte nog med att det polska varvet fick förlänga fartyget tre meter för att det blev för tungt. Nu svajar fartygets stabilitet och kostsamma åtgärder väntar.

– Vi kommer att lösa detta men det kommer att ta tid och kosta varvet en del pengar, säger GU:s skeppsingenjör Jan Bergholtz.

GU:s nya forskningsfartyg lider av liknande problem som en gång regalskeppet Vasa. Den höga tyngdpunkten ledde till att skeppet förliste på sin jungfrufärd 1628. För nya Skageraks del så ska den höga tyngdpunkten nu korrigeras. En åtgärd kan vara att flytta ner två tunga transformatorer längst ner i fartyget. Enligt Transportsstyrelsens inspektörer är dock inte åtgärden gjord i en handvändning.

– För de första är transformatorerna rejält stora och det handlar inte bara om att flytta dessa. Kablar och rör som i dag är dragna till dessa måsta dras om och det är inte säkert att de är tillräckligt långa för att klara den förflyttningen, säger Tryggve Rosengren, en av Transportstyrelsens fartygsinspektörer.

Ett annat sätt att stabilisera fartyget är att fylla botten med så kallad ballast. Jan Bergholtz utesluter inte att båda åtgärderna kan vara nödvändiga för att stabilisera båten.
– Vi måste antagligen både lägga någon form av permanent ballast men även flytta redan installerade tunga komponenter längre ner i fartyget i mån av plats. Varvet arbetar nu med ett förslag, säger han.

Transportstyrelsens inspektörer varnar dock för ballast.
– Om man också måste lägga ner ballast i kölen är risken överhängande att båten blir för tung igen och skapar nya problem, säger Michael Johansson, ansvarig inspektör för Skagerak.

Som GP tidigare har berättat fick båten förlängas på mitten då fartyget blev för tungt. För att återställa fartygets flytkraft tvingades varvet förlänga farkosten med drygt tre meter till en kostnad av nästan 35 miljoner kronor som varvet, enligt GU, får stå för. Nu har varvets beräkningar slagit fel igen – trots uppmaningar att hålla koll på både vikt och tyngdpunkt under arbetets gång.

Martin Lundberg är skeppsingenjör vid Transportstyrelsen sedan 30 år.
– Visst har det hänt att tyngdpunkten måste justeras under arbetets gång men det är inte vanligt och det absolut inte vanligt att man måste både förlänga och flytta saker för att hamna rätt. De får designa, flytta vikter och göra vad de vill men det här måste bli rätt, säger han.

Samma varv har också byggt ett forskningsfartyg åt universitet i Gdansk som också är försenat men nu färdigt. Varvet vägrar att dock att släppa ifrån sig fartyget sedan december förra året och kräver mer pengar. Parterna har, liksom GU och Nauta, en mängd avtal bakom sig men tvistar nu om vem som är ekonomiskt ansvarig för vissa insatser.

Under åren har Nauta även begärt mer pengar av Göteborgs universitet men GU har sagt nej. Elisabet Ahlberg är dekan vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och ordförande i styrgruppen för fartygsbygget.
– Vi har nu tecknat ett fjärde tilläggsavtal där varvet uttryckligen frånsäger sig ytterligare krav på finansiering, säger hon.
Det polska varvet Nauta avböjer kommentarer.

Fakta: Detta har hänt
När nya forskningsfartyget Skagerak skulle beställdes av Göteborgs universitet 2013 gick bygget till det polska varvet Nauta. Varvets anbud var lägst av alla, 127 miljoner kronor. 

Fartyget skulle ha levererats den 15 maj 2015 men är kraftigt försenat. Bland annat för att fartyget fått förlängas med drygt 3 meter för att båten blev för tung. En förklaring var att varvet använt skrymmande och överdimensionerade stålkonstruktioner - tvärt emot vad specifikationens sa.

När åtgärderna med att stabilisera fartyget är på plats är oklart och nytt leveransdatum saknas.  

Mest läst