Nu ska Saab-topparna upp i rätten

För fem år sedan lämnade Victor Muller in konkursansökan för Saab Automobile till Vänersborgs tingsrätt och en epok gick i graven. Men historien tar inte slut där. 24 januari inleds det rättsliga efterspelet i samma domstol.

ANNONS
|

Sju personer, bland annat Victor Muller, som var Stallbackabolagets huvudägare och styrelseordförande, Jan Åke Jonsson, vd fram till maj 2011, och dåvarande chefsjuristen Kristina Geers står åtalade misstänkta för grov ekonomisk brottslighet.

Chefsåklagare Olof Sahlgrens omfattande åtal bygger på att årsredovisningar ska ha justerats, att falska avtal och tveksamma arvodeskonstruktioner ska ha upprättats, att namnunderskrifter ska ha fejkats.

Långdragen utredning

Hela utredningen hartagit väldigt lång tid på grund av otaliga förhör som hållits och översatts, genomgång av dokument, årsredovisningar, avtal, mailkonversationer och beslagtaget material.

Samtliga misstänkta i härvan förnekar brott. Men vad är det då som ligger till grund för misstankarna om brott, enligt Sahlgren?

ANNONS

Oberoende Saab Automobile firades

Vi börjar den 23 februari 2011 då det pånyttfödda Saab Automobile bjuder på stort tårtkalas på Stallbackafabriken. Man firar Independence Day, att Saab nu är helt självständigt gentemot tidigare ägare.

Alla anställda har för dagen lagt arbetet åt sidan för att bjudas på korv med bröd och specialbeställd tårta, medier är inbjudna, den nya 9-5-kombin avtäcks och Saab-ledningen pratar om den blomstrande framtiden.

Samtidigt knakar deti de ekonomiska fogarna. Redan 2010 blev en missräkning vad gäller antalet sålda bilar, 28 000 i stället för beräknade 64 000. Och samma månad som tårtkalaset firas kommer indikationer på akut likviditetskris och att kassakistan börjar bli tom.

Påtryckningar

I mars kommer påtryckningar om att Saab inte håller sina avtal, leverantörsskulderna ligger på runt 300 miljoner och kontoret börjar bli nedringt av underleverantörer som inte får betalt. Enligt åtalet får man till och med besök på kontoret av uppretade människor, så man blir tvungen att låsa dörrar och stänga av telefoner.

Saab-ledningen har intensiv mejl- och telefonkontakt när de inte träffas på kontoret. Nytt kapital måste in och det kvickt. I slutet av mars verkar nya miljoner vara säkrade, men det är inte tillräckligt.

Märkliga turer

Ett importör- och återförsäljaravtal med bolaget Dukelevel Holding AB, som öppnar för marknaden i Ukraina, undertecknas och ett förskott på drygt 30 miljoner kronor utbetalas. Saabs ansvarige säljchef för Östeuropa, verkar dock inte ha informerats överhuvudtaget. En annan chefs namnteckning finns på avtalet, utan att han vet om det.

ANNONS

Och företrädare fördet cypririotiska bolaget känner inte heller till avtalet. Miljonerna visar sig inte komma från Dukelevel, eftersom det företaget är vilande. En viss rysk affärsman, Vladimir Antonov, som tidigare nekats komma in i Saab:s koncern, misstänks i stället ligga bakom tillskottet, enligt åtalet.

Skulderna stiger

Förfallna leverantörsskulder stiger till 695 miljoner, bolaget har inte tillräckligt med material för att bygga bilar och Riksgäldskontoret börjar dra åt tumskruvarna.

Den 5 april är ett viktigt datum för hela brottsutredningen. Då håller Saab styrelsemöte och årsredovisningen för 2010 undertecknas. Men den redovisning som sedan lämnas in vid bolagsstämman 26 april skiljer sig, eftersom revisorer gjort ändringar ända fram till 7:e april och chefsjuristen och vd:n godkänt detta. I dagarna görs också förändringar i kontrollbalansräkningen och 295 miljoner kronor flyttas mellan dotterbolaget Tools och Saab Automobile och sidor byts ut i den slutliga redovisningen, menar åklagaren.

Sedan går detsnabbt utför (se tidslinjen). När först Skatteverket hösten 2012 och sedan konkursförvaltarna ett år senare uppmärksammar Ekobrottsmyndigheten på att eventuell brottslighet förekommit inom bolaget börjar ett gigantiskt nystande i härvan.

Nekar till brott

I maj 2013 grips och anhålls Kristina Geers och Jan Åke Jonsson och en person till, misstänkta för ekonomisk brottslighet. De nekar till brott och släpps ur häktet dagen efter, fast misstankarna kvarstår.

ANNONS

Åklagare och polisjobbar oförtrutet på och under ett års tid trillar åtalen in, bland annat mot en jurist, två revisorer och den tyngsta pjäsen – Victor Muller, som nu misstänks för bland annat svindleri och skattebrott.

Han ska ha fått utbetalt närmare åtta miljoner kronor i arvoden och bonus. Utbetalningarna har, enligt åtalet, gjorts med bland annat ”bristfälliga och osanna” fakturor som underlag. Geers och Jonsson ses också som medbrottslingar eftersom de satt i styrelsen. De tre misstänks även för att ha lämnat felaktiga uppgifter till medier om att bolaget var solitt, när det egentligen var precis tvärtom.

I de omfattande förhören nekar de anklagade till kännedom och ansvar för de flesta punkterna. De förklarar det oftast med att det var någon annan som hade bättre insyn eller att de inte minns.

"Inga kommentarer"

Vanliga svar tillförhörsledaren eller chefsåklagaren har varit i stil med: ”Men jag kan inte erinra mig det här att det skulle vara på det här sättet. Det är inget som jag kommer ihåg” eller ”Jag visste ingenting om detta, det är verkligen helt nytt för mig.” Ibland upprepades bara svaret ”Inga kommentarer”.

Mot det står mycket av den mailkonversation mellan de ledande personerna i Saab och Spyker som Olof Sahlgren bland annat åberopar i sin bevisning (läs separat artikel på nästa uppslag). Där är de flesta åtalade involverade på ett eller annat sätt i beslut som tas, avtal som skrivs och hur pengar ska säkras.

ANNONS

24 januari drarrättegången igång, nästan på dagen sju år efter Mullers och Jonssons bejublade entré bland folkmassorna på Innovatum. 29 mars är sista rättegångsdagen, exakt sex år efter att linan stannade första gången den där våren 2011. Dom väntas senare under våren, i maj-juni.

FÖLJ RÄTTEGÅNGEN NEDAN

ANNONS