Nätverk ska stoppa onödiga spökfisket

Längs våra kuster fortsätter förlorade fiskenät, trålar, burar och ryssjor att fånga fisk i flera decennier efter att de förlorats. Nu ska ett nybildat nordiskt nätverk kartlägga vilka åtgärder som görs gällande spökfisket i haven och hur problemet kan lösas.

ANNONS
|

Nätverket Clean Nordic Oceans har nyligen bildats för att minska spökfisket och öka återvinningen av förlorade fiskeredskap i havet. Det är frågor som rör såväl yrkes- som fritidsfiskare. Syftet är att utbyta erfarenheter om problemet, erhålla ökad kunskap samt komma med förslag på åtgärder. Det är svenska Havs- och vattenmyndigheten, norska Fiske­direktoratet och danska DTU Aqua som leder nätverket, men samtliga nordiska länder har möjlighet att delta. På en workshop i Köpenhamn som hölls tidigare i augusti, diskuterades hur respektive land arbetar med problemet med förlorade fiskeredskap samt hur slitna och bärgade redskap kan tas om hand. Varför behövs Clean Nordic Oceans? – Spökfiske är ett stort problem som vi inte har arbetat med i någon större omfattning, mot den bakgrunden har det uppdagats att få länder har kunskap om hur man ska gå till väga för att lösa problemet. Det här är ett bra sätt att kartlägga problemet och ta reda på vad samliga länder gör nu, säger Charlotta Stadig, utredare på enheten för havsplanering och maritima frågor på Havs- och vattenmyndigheten. I Östersjön uppskattas att 100 mil spökgarn fortsätter fiska mer än 300 ton torsk årligen. Hur ser det ut på västkusten? – Det vet vi inte i nuläget. Siffrorna för Östersjön är uppskattningar som är mycket svåra att göra, siffran är osäker. Det har inte gjorts någon samlad studie när det gäller västkusten. Det finns många svarta hål, säger Charlotta Stadig. De första uppgifterna för nätverket blir att ta reda på hur stort problemet är och en webbplats har skapats för att vara ett levande forum där uppgifter och information från respektive land kan läggas upp löpande. Under de tre år som projektet ska pågå kommer det att hållas möten, konferenser och workshops. En del i frågeställningen handlar om återvinning av kasserade och förlorade nät. Erfarenheten är att just återvinningen har fungerat bra när yrkesfiskare fått lämna in nät i samband med att de landat sin fisk. – Då blir det inget merjobb för fiskarna, de ska ju ändå lämna sin fisk. Men för närvarande är det få företag som jobbar med återvinning av förlorade fiskeredskap, säger Charlotta Stadig. Havs- och vattenmyndigheten har även tagit fram ett åtgärdsprogram för Nordsjön och Östersjön där en del handlar om att få i gång en insamling och mottagande av förlorade fiskeredskap och förebygga förluster, att ta fram en informationskampanj mot marint skräp samt att stödja organisationer som genomför strandstädning av våra kuster.

ANNONS
ANNONS