Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/3

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

My och Majas protestbrev efter nazistmarschen

Efter att nazistiska NMR:s demonstration i Göteborg förra lördagen förde Julia en lång diskussion om rasism med sina barn My, 8, och Maja, 7. Efter samtalet kände båda barnen att de ville göra något för att markera mot demonstrationen – och skrev varsitt protestbrev. "Nu e jag arj", så inleder sjuåringen sitt brev.

Systrarna Maja, 7, och My, 8, blev mycket upprörda över den nazistiska demonstrationen i Göteborg förra helgen. Efter att ha diskuterat händelsen med sin mamma beslöt de sig att göra något åt det. Sagt och gjort – de började de fila på varsitt brev.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Det var på deras eget bevåg. Maja sa till My att "kom igen, vi skriver ett protestbrev" efter att jag förklarat vad det var som hände i helgen, säger systrarnas mamma Julia.

Efter att de skrivit breven undrade de vem de skulle skicka det till.

– De ville skicka breven till alla möjliga personer. De ville skicka det till polisen, kommunen, statsministern och kungen, säger Julia.

Diskussion i skolan

Till slut kom familjen fram till att Maja och My skulle läsa upp sina brev inför sin klass. Något som ledde till diskussioner om både rasism och människors lika värde.

– Det är jättebra att det öppnade upp för diskussioner och att barnen får utrymme att ta sig an såhär svåra ämnen, säger Julia som själv arbetar som lärare.

Och inte nog med det. Dagen efter kom av en händelse lokalpolitikern Alexander Abenius (M) på besök på barnens skola. Då fick Maja möjligheten att läsa upp sitt brev inför honom. Detta genererade i en facebookpost av lokalpolitikern:

"Jag håller med Maja. Jag är också arg. Nazism och rasism hör inte hemma i det svenska samhället. Jag lovade Maja att kopiera brevet och ge det till mina kommunalrådskolleger. Det finns hopp om framtiden", skrev Alexander på Facebook.

"Mörkhudiga" är lika värda som "ljushudiga"

– Maja och My är väldigt glada att de fått sådan uppmärksamhet för det här ställningstagandet. De hade nog inte räknat med den responsen. Det är ju fantastiskt bra att de kan se att det faktiskt går att påverka genom att protestera mot något man tycker är orättvist, säger Julia.

Hur ska man prata med barn om svåra ämnen som rasism?

– Jag tror det kan vara svårt att greppa och förstå när man är liten. Men jag tänker att man alltid ska förklara på ett rakt och enkelt sätt där man utgår från barnens frågor som grund, säger hon.

Och när Julia tidigare frågat varför Maja och My valde att skriva sina brev svarade Maja att hon tycker att nazisterna måste få reda på att det de säger är fel. Och att "mörkhudiga" visst är lika värda som "ljushudiga".

– Barn och vuxna måste göra något åt det här istället för att bara sitta och spela datorspel, säger My om varför hon skrev brevet.

 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.