Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Thomas Ivarsson har själv använt musselskal som gödsel i många år och hoppas nu att driften av en större musselkompost ska kunna komma till stånd så fort som möjligt. Bild: Lisa Henricson

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Musselrester från havet ska bidra till bättre jord

Musselrester från havet har sedan lång tid använts som gödsel av bönder längs den bohuslänska kusten. Nu har Orust kretsloppsakademi fått drygt en miljon kronor från Havs- och vattenmyndigheten för att satsa på musselskrap i större skala.

Det handlar kortfattat om att man vill undersöka om det går att bygga och driva en större anläggning för musselkompost. 
Orust kretsloppsakademi fick redan i våras EU-pengar från Leader för att starta upp projektet där musselskrapet och renset från musselodlingarna i kommunen är tänkta att tas om hand och komposteras för att kunna användas som jordförbättringsprodukt inom både lantbruket och trädgårdsbranschen.
GP intervjuade då Thomas Ivarsson, ordförande i Orust kretsloppsakademi, som själv haft en musselkompost på sin gård ända sedan 1900-talet med gott resultat.
– Det funkar hur bra som helst, och är ju också ett miljövänligt alternativ där man jobbar med och inte mot jorden, säger han.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Musslorna återför näring från hav till jord och bidrar på så sätt till det lokala kretsloppet, förklarar han. 
Detta genom att eventuellt överskott av näring från jordbruket som rinner ut i havet också tas om hand av de levande musslorna, som sedan äts och vars komposterade skal därefter kan användas som gödsel.
Både Orust kommun och musselodlarna, som behöver bli av med musselresterna, står också bakom idén som nu också gillas av Havs- och vattenmyndigheten som bidrar med närmare 1,5 miljon kronor till att utveckla projektet med att anlägga en lokal större kompostanläggning på ön.
Fortfarande finns dock en del frågetecken som behöver rätas ut innan man kan komma till skott. 
– Musselresterna luktar dessvärre en del, så en anläggning kan inte ligga var som helst.

Men vi har tittat på några tänkbara platser, förklarar Thomas Ivarsson.
Eftersom resterna av musslorna också är en animalisk biprodukt omfattas hanteringen av dessa också av en rad lagar och regler.
– Det handlar bland annat om att säkerställa att man inte sprider någon form av smitta vidare från salthav till sötvatten, säger Thomas Ivarsson.
För att minimera lukt frånmusselresterna ska dessa även krossas och blandas med jord.
– I jorden finns dessutom daggmaskar och jordbakterier som i sin tur blir hjälparbetare i kretslopparbetet, säger Thomas Ivarsson som hoppas att driften av musselkomposten kan komma igång redan en bit in på det nya året.