Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/5

Miljonkostnader för fria fiskvägar

Motstridiga viljor, omoderna anläggningar, många beslut och pengar – faktorer som komplicerar besluten för Säveåns framtid. Trots dyra investeringar vandrar få fiskar i ån. Nu behövs ett helhetsgrepp för att ge fiskarna fri väg genom vattnet.

Längs den 13 mil långa Säveån sträcker sig flera naturskyddade områden. Åns höga naturvärden beror till stor del på Säveålaxen som är genetiskt unik och inte påverkad av främmande stammar. Det gör den särskilt värdefull för åns ekosystem, sportfiske och avel. 
En av fiskevårdsåtgärderna är att göra en fri vandringsväg för fiskar upp till sjön Sävelången, så att områdena i ån kan utnyttjas för lek och yngeluppväxt. Enligt EU:s vattendirektiv ska berörda parter se till att ån hålls i god ekologisk tillstånd, vilket bland annat innebär att det ska vara möjligt för djur, fiskar och insekter att vandra utan att hindras av dammar och kraftverk. 

Men redan i Partille finns en problematisk flaskhals när fiskar måste ta sig förbi kraftverket i Jonsered via betongrännor. Ännu större problem är det nedströms.
– Oftast är det bara de största fiskarna, som lax och öring, som kan ta sig förbi uppströms. De kraftiga strömmarna gör att svagsimmande fiskarter som abborre, mört, nejonöga och asp har det svårare. Nersimmande fiskar slås ihjäl i turbinerna. Det innebär krasst att de 30 miljoner kronor som är investerade i Hedefors får liten utdelning, säger Stefan Larsson, biolog och engagerad i Säveån sedan många år. 

Vid kraftstationen i Hedefors har stora insatser gjorts. För fyra år sedan invigdes ett omlöp, en konstgjord fiskväg, där fiskarna fick bättre förutsättningar. Projektet finansierades av bland annat med EU-pengar. Men några stora mängder fisk passerar inte, hittills i år är det 15 laxar, sju ålar och 27 övriga fiskarter. 
– Målsättningen är 600-700 laxar om året. Det var ett av argumenten att få pengar från EU, säger Stefan Larsson som var med och drev projektet.  
Trots de låga siffrorna finns inget som tyder på att fiskvägen i Hedefors fungerar dåligt.

Nästa stopp är Hillefors, kraftverket efter Hedefors. Hur fiskar ska ta sig förbi där har länge diskuterats utan resultat. Lerum Energi som har tre kraftstationer i Säveån, hoppas att en lösning inte ligger allt för långt bort.
– Men det är inga direkt snabba processer och länsstyrelsen håller i taktpinnen. Det handlar både om finansiering och om teknik. Och om kulturhistoria, som grynkvarnen i Hillefors, säger Mats Jakobsson, vd för Lerums energi.

Säveån ringlar sig genom flera kommuner och längs vägen finns många aktörer med motstridiga intressen och omoderna anläggningar. Stefan Larsson vill se en helhetslösning och har idéer på byggnadstekniska lösningar.
– En fungerande fiskväg förbi grynkvarnen betyder mycket för laxbeståndet. Om de tar sig förbi Hillefors så finns det dubbelt så stora ytor som i Hedefors. Man skulle få mycket mer utväxling för de stora summor pengar man redan lagt, och för en ganska ringa peng. 

Fakta: Kraftverk i Säveån

  • Av de 15 kraftverk som finns längs Säveån är det bara det i Hedefors som lever upp till de krav som ställs i dag på fiskvägar.
  • På grund av dålig lönsamhet kämpar många vattenkraftverk med att hålla igång sin verksamhet.
  • Det är bara en bråkdel av landets vattenkraftverk som är moderna och miljöanpassade.
Mest läst