Lovade varandra att aldrig bli bönder

ANNONS
|

Visst kan man vara bonde utan att äga en enda kvadratmeter mark. Fråga Gustav Ahlqvist och Karl Nilsson, som arrenderar såväl betesmark och åkermark som stallbyggnader till sina drygt 850 djur.

– Man kan se dem gå och beta hela sommaren på flera olika ställen i kommunen, som till exempel vid Leråns dalgång och på strandängarna vid Mjörn, säger Karl och förklarar att betande djur ger ett öppet landskap och gynnar en större mångfald av både växter, fåglar och insekter.

Företagsnamnet till trots är det inte bara lamm de föder upp utan även grisar och nötkreatur.

– Vi började med lamm men har sedan utökat verksamheten allt eftersom. Det viktigaste var att inte knyta namnet till en särskild plats just eftersom vi inte äger marken, säger Gustav, som egentligen är utbildad pedagog och som jobbade som gymnasielärare i ett par år innan lusten till lantbruket blev för svår att stå emot.

ANNONS

– Framförallt drevs jag av idén om att kunna driva en verksamhet som levererar en schysst produkt utan bekostnad av vare sig miljö eller välfärd för djur och människor.

Han frågade runt lite om mark att arrendera och fick napp i Gråbo – så nära Göteborg man kan komma men ändå vara mitt ute på landet.

Till en början drev Gustav rörelsen själv men eftersom han insåg att det både skulle bli roligare och skapa bättre utvecklingsmöjligheter att göra det tillsammans med sin lillebror så bad han honom att komma och provplöja en dag.

– Karl är inte alltid den som snackar en massa så efter någon timme skickade jag bara ett sms med frågan Delägare? och fick sedan svaret Aa. Sedan var det klart, skrattar Gustav.

Lillbrorsan själv hade vid det laget hunnit prova på livet som både fiskare och volontär i Sydamerika och var helt enkelt mogen för att sadla om till bonde:

– Brorsan och jag har olika kompetens, personligheter och ansvarsområden men kompletterar varandra på ett bra sätt, säger Karl.

Affärsidén är inte bara att producera och sälja naturbeteskött av hög kvalitet utan även att röja och renovera gamla igenvuxna betesmarker, vilket de får EU-bidrag för att göra.

ANNONS

– Det är bra för både den biologiska mångfalden och för markägarna, säger Gustav, och förklarar att man samarbetar med biologer från länsstyrelsen för att ta reda på exakt vilka naturvärden som ska bevaras och stimuleras på varje plats.

Men ärligt – kan man verkligen känna skillnad i smak på vad djuren har ätit?

– Självklart påverkas både köttets färg, smak och lukt av vad djuren äter. Djur som bara äter gräs får ett mörkare kött med en mer intensiv köttsmak än kött från djur som ätit andra fodermedel, säger Gustav, och förklarar att en naturlig gräsdiet gör att djuren växer långsammare och därför kräver en längre uppfödningstid.

Och att högre ålder ger köttet mer smak samtidigt som marmoreringen ökar, vilket gör köttet saftigare.

– Även den långa hängmörningen på runt elva dagar ger köttet en mer koncentrerad smak samtidigt som det blir mörare, säger Karl.

Lammet & Bonden är en öppen gård, dit alla är välkomna för att titta, klappa och ställa frågor om allt från mat och miljö till traktorer och kossor. Man tar även emot en hel del studiebesök och här finns en nyöppnad gårdsbutik där man inte bara kan köpa kött från gården utan även charkprodukter som bröderna Ahlqvist-Nilsson låter tillverka efter egna recept på kött från egna djur.

ANNONS

– Målet är inte bara att ha Sveriges bästa djurvälfärd. Framförallt hoppas vi att vår passion för mat, miljö och bra djurhållning ska smitta av sig på besökarna.

Aktuell: Ekologisk köttproducent

Ålder: 29 år

Familj: Hustru Matilda samt barnen Majken 3 år och Kerstin 3 månader

Bor: Lägenhet i Hammarkullen

Drivkraft: Att jobba mot målet att ha Sveriges högsta djurvälfärd och att ifrån dessa djur kunna sälja Sveriges bästa kött

Aktuell: Ekologisk köttproducent

Ålder: 33 år

Familj: Hustru Terese samt barnen Albin 5 år och Liv 1,5 år

Bor: Hus i Gråbo

Drivkraft: Passion och arbetsglädje. Att driva en verksamhet som levererar en bra produkt utan bekostnad av vare sig miljö, personal eller djurvälfärd

ANNONS