Lånar ut frön för framtiden

Fröer är inte så oansenliga som de ser ut, i själva verket är de en politiskt het potatis. Det menar Rikard Wingård som tagit initiativ till det nystartade fröbiblioteket i Henån.

ANNONS
|

Den globala uppvärmningen gör det allt mer angeläget att det finns fröer med genetiska variationer.

– Växter anpassar sig till sin miljö. Det en variant inte klarar av kan en annan vara motståndskraftig för. Vi hoppas få in sorter som klarar sig bra här ute på Orust till fröbiblioteket, säger Rikard Wingård.

Wingård är lite av ett uppslagsverk när det kommer till hållbar odling och fröernas betydelse. Till vardags är han lektor i litteraturvetenskap, men extraknäcker en dag i veckan i hemortens bibliotek där det snart går att låna fröer. Än så länge finns bara 13 sorter i samlingen, men förhoppningen är att antalet ska växa.

ANNONS

– Alla sorters fröer är välkomna, grönsaker, örter, blommor och perenner, säger Rikard Wingård och fortsätter; – Det finns inget återlämningskrav, men vi uppmuntrar givetvis att de som lånar låter växterna gå i blom och lämnar in fröer till biblioteket.

Idén att låna ut fröer kommer från USA och nu sprider sig möjligheten via Sveriges bibliotek. Leksand var först för tre år sedan, nu finns fröbibliotek på ett drygt tiotal platser.

Han berättar att fröer är en viktig framtidsfråga. Det handlar om snäv lagstiftning, men också om att stora multinationella företag tar patent på fröer.

– Frömarknaden blir allt mer monopoliserad, sex jättebolag äger mer än 60 procent av världsmarknaden, säger Rikard Wingård.

Vi är på god väg att utarma vårt biologiska kulturarv, så att spara fröer är egentligen en politisk handling, menar Wingård.

– Genom en stor genetisk mångfald av fröer bidrar vi till att skapa motståndskraft i vårt samhälle.

För den odlingsintresserade finns mycket att lära om de små växtbomberna.

– Tar man exempelvis frön från den bästa plantan år efter år så får man till sist en motståndskraftig växt som tål väta bäst, har finast färg, eller vilka egenskaper man nu vill premiera.

ANNONS

En hel del vanligt förekommande perenna växter är delikata att äta, tipsar Rikard Wingård. Skotten från funkia exempelvis, och humle.En av hans personliga favoriter är Gode Kung Henrik, eller lungrot som den också heter. Han har donerat frön från växten till fröbiblioteket.

– Det är en perenn som användes mycket förr, bladen och blomskotten kan användas som spenat och fröna kan liknas vid quinoa när de kokas.

I februari-mars hoppas personalen på Henåns bibliotek att fröutlåningen kan ta fart.

– Om ursprungssorten är en hybrid, en så kallad F1 eller F2, blir fröerna inte samma som ursprungsorten. Därför vill vi inte ha fröer från hybrider i fröbiblioteket, annars är vi glada för alla sorter vi får in.

ANNONS