Sedan flera år har räddningstjänsten på Marstrand bistått ambulansen på Kungälvs sjukhus med IVPA-larmen (I väntan på ambulans). Det innebär att räddningstjänsten är på plats på Marstrand vid alla typer av SOS-larm för att invänta ambulansbilen. Det handlar om 65 till 70 gånger per år och kostar räddningstjänstförbundet Bohus, där Ale och Kungälv ingår, omkring 250000 kronor om året.
– För fem år sedan var det kanske mellan fem och sex larm per år. Nu när det är många fler tycker vi att det är regionen som borde betala eftersom det i grunden är deras jobb vi gör, säger förbundschefen Håkan Lundgren.
Västra Götalandsregionen vill inte heller betala för en fortsatt förstärkning i Marstrand. Men det tror inte förbundschefen kommer att påverka situationen för Marstrandsborna nämnvärt.
– I riktigt allvarliga fall kommer ambulansen att begära hjälp av oss ändå. Och i de fallen kommer vi också att få betalt, säger Håkan Lundgren.
I stället inleds efter årsskiftet ett samarbete mellan räddningstjänsten och Kungälv sjukhus kring patienter som drabbats av misstänkt hjärtstopp. Personalen på räddningsstationerna i Kode, Kungälv, Surte och Nol ska utbildas i att använda syrgas och hjärtstartare. På stationen i Marstrand finns redan kunskapen.
Tanken är även att polisen ska ingå i samarbetet så att alla tre kan åka ut samtidigt när ett så kallat hjärtlarm går. Enligt beräkningar kommer det omkring 25 patienter per år i Ale och Kungälvs kommuner till del.
– På det stora hela tror jag att det här blir bättre. Ofta är både räddningstjänsten och polisen snabbare än ambulansen på plats och det innebär att båda kan vara den här patientgruppen behjälplig, säger förbundets styrelseordförande Ove Wiktorsson (C).
Det blir sämre för dem på Marstrand. Vad säger du till dem?
– Det blir en liten försämring för omkring 1 300 personer på Marstrand. Men istället blir bättre för 70 000, det vill säga alla som bor i Ale och Kungälvs kommuner, säger Ove Wiktorsson.
SAMS (Saving More lives in Sweden) är ett samverkansprojekt mellan i första hand ambulanssjukvården och Räddningstjänsten.
Syftar till att förkorta tiden till att livsuppehållande åtgärder påbörjas på en person som drabbats av hjärtstopp. Mycket talar för att projektet kommer att öka antalet överlevande vid hjärtstopp utanför sjukhus.
Vid misstanke om hjärtstopp kommer SOS Alarm att larma ut både ambulans och räddningstjänst utan att värdera vem som har chans att komma först till platsen. Den som kommer fram först utför livräddande åtgärder med hjärt-lungräddning och hjärtstartare.
Projektet stöds av Hjärt- och Lungfonden, Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen.
