– En kompis som var på premiären satt och grät i salongen. Inte för att pjäsen var sorglig, utan för att hon såg vilken skillnad det var på mig nu. Innan vågade jag knappt säga mitt namn, men nu står jag på scen inför 300 personer.
Elin Abelsson ville läsa teater för att bygga upp sitt självförtroende. Efter de tuffa åren på högstadiet kunde det behövas. Elin kände sig utanför redan som liten, men det var inte förrän hon började sjuan på högstadieskolan som situationen blev ohållbar.
– Det första halvåret kändes det okej, men sedan blev jag utfryst av de andra i klassen. Samtidigt började två killar i klassen att trakassera mig på nätet. De såg nog min svaghet och tog chansen.
Kontakten på nätet började oskyldigt. Killarna gav Elin komplimanger och skickade hjärtsymboler. Eller påstod att hon hade en hemlig beundrare.
– Eftersom jag var så ensam i klassen så blev jag väldigt glad när de tog kontakt. Men ganska snart fattade jag att de drev med mig.
Då blev Elin arg i stället. Hon skrev tillbaka och kallade dem för idioter. Men det slutade inte och efter hand blev meddelandena allt grövre. Till och med efter att mobbarna själva hade slutat på skolan och gått vidare till gymnasiet på annan ort, fortsatte de att höra av sig.
Elin håller fram sin telefon och visar en konversation från 2012, med en kille som vi kan kalla Adam.
"Hej bby hur mår du saknar att skriva med dej kan inte du komma till min skola så ja kan få mej en redig avsugning på våran toalett i omklädningsrummet ? snälla ber dej vill se din håriga korviga mus också"
