Fyra dammar ska ge renare vatten i Rådasjön

Orenat dagvatten rinner i dag ut från centrala Mölnlycke till Rådasjön, dricksvattentäkt för Mölndal och i vissa fall även för Göteborg.

En dagvattenpark med fyra seriekopplade dammar skulle kunna reducera föroreningarna med upp till 95 procent, enligt ansökan. Vattnet ska i första hand renas genom sedimentering, det vill säga att partiklar sjunker till botten, och med hjälp av vattenrenande växter.

Dammarna ska även fungera som katastrofskydd vid översvämningar och för utsläpp vid olyckor. Dessutom räknar man med ökade förutsättningar för biologisk mångfald av insekter, grodor och fåglar.

Innan det kan börja grävas måste åkergrodorna som lever där nu flyttas ut från området, eftersom de, liksom alla Sveriges grodor, är fridlysta. Det var ett villkor i domen från Mark- och miljödomstolen.

Räknar med att dammbygget blir av

Dammbygget i Mölnlycke beräknas kosta cirka fyra miljoner kronor, projektet räknas som ett våtmarksprojekt och kommunen hade sökt bidrag för lokalt naturvårdsprojekt från Naturvårdsverket. Lona, ett bidrag som administreras av länsstyrelsen, planerades att stå för 90 procent av kostnaden. Men i veckan kom besked om avslag.

– De senaste åren har vi kunnat bevilja de flesta ansökningar, Men riksdagens senaste budget innebär stora nedskärningar, säger Anders Bergström, handläggare på länsstyrelsen.

Domen från Mark- och miljödomstolen gäller till och med 2021, då måste dammbygget vara klart.

Tayman Mashid, projektledare för dagvattenparken, räknar med att projektet blir av trots att det inte blir några pengar från Naturvårdsverket i år.

– Vi fortsätter projektera som vanligt, det är kommunens mål att det ska bli av. Vi får väl se om det finns pengar att söka nästa år.

Stenmurar och alléer

Nu väntar Härryda besked från länsstyrelsen om övriga sex ansökningar för lokala naturvårdsprojekt. Där är förutsättningen att kommunerna står för hälften av beloppet.

– Alla projekt är treåriga och kan starta i år om vi får positivt besked från länsstyrelsen, säger Emma Nevander, kommunekolog i Härryda kommun.

Det handlar bland annat om en trädvårdsplan, tillgänglighetsanpassning av en badplats, en inventering av suboceanisk granskog – en skogstyp som det inte finns så mycket kvar av i Europa. Det rör sig också om projekt att göra vissa gräsmattor till blomsterängar för att gynna bin, humlor och fjärilar, samt att kartlägga småbiotoper, till exempel stenmurar och alléer, som är skyddade i lag och som det ska tas hänsyn till i detaljplaner.

– Det är biotoper som är viktiga för djur och växter och deras spridning. Lavar på träd är till exempel beroende av att det är nära till andra träd och insekter som inte kan flyga så långt följer gärna alléer och stenmurar.

Naturvårdsverket delar varje år ut pengar till lokala naturvårdsprojekt genom länsstyrelserna. Härryda är tillsammans med Marks och Lysekils kommuner de som sökt flest i år.

Ulla Sundström

ulla.sundstrom@gp.se