Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    rojektet 8-fjordar bedriver en fiskeförvaltning som syftar till att involvera lokalbefolkning, fritidsfiskare, yrkesfiskare och företagare för ett hållbarare fiske. Arkivbild: Jessica Bentsen

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Framtidsmodell för hållbart fiske

    Projektet 8-fjordar är pionjärer i Europa när det gäller framtidens fiskeförvaltning. Det visar en studie från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

    Studien, som tittat på hur ekosystemansatsen används i det bohuslänska forsknings- och utvecklingsprojektet 8-fjordar, har visat att arbetssättet kan vara framtidens modell för fiskeförvaltning.

    Efter att bottenfisken i stora delar av fjordarna kring Orust och Tjörn fiskats ut så infördes fiskestopp 2010 i en del och begränsningar i en annan. Samtidigt involverades lokalbefolkning, fritidsfiskare, yrkesfiskare och företagare i att vara med och påverka förutsättningarna för ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart fiske, allt enligt ekosystemansatsen. Projektet har varit framgångsrikt och nu visar det sig att det är unikt i sitt slag och det enda som används fullt ut i Europa.

    I dagsläget har 8-fjordar inte lett till att fiskbestånden kommit tillbaka men studien har visat att ekosystemansatsen kan vara framtidens modell att arbeta utifrån för att få en hållbar fiskeförvaltning, något som också den svenska regeringen och EU eftersträvar. 
    – Det är fortfarande en förhoppning att det ska leda till en förbättring av bestånden, säger Andreas Bryhn, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

    Enligt honom behövs projekt som 8-fjordar för att fisket ska återhämta sig, men att det tar tid kan bero på att bestånden är för svaga.

    Områdena i fjordarna kring Orust och Tjörn kommer antagligen fortsatt att vara fredade eller ha andra fångstbegränsningar och man håller på att röja vägar för öring.
    – Vi tittar inte bara på den kommersiella biten, det kan även handla om övergödning, utsläpp, nedskräpning, säger Andreas Bryhn, som även berättar att 8-fjordar förra året satte ut konstrev i fjordarna.

    Andreas Bryhn och hans kollegor är nöjda med resultatet av studien.
    – Jag tycker att det är kul att vi har fått ett exempel på hur ekosystemansatsen kan fungera i praktiken, tidigare har det mest varit en teoretisk konstruktion, säger han.

    Nu kommer projektet 8-fjordar att utvärderas och det görs tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och SLU. Därefter ska SLU hjälpa HaV att få till en plan för hur ekosystemansatsen ska komma till stånd i hela landet.

    Niclas Åberg, projektledare på 8-fjordar är glad över resultatet i lantbruksuniversitetets studie. 
    – Vi är självklart väldigt glada för vår skull eftersom vi verkar vara bäst i Europa, men samtidigt undrar man ju då hur det står till i resten av Europa. Men vi är jätteglada för berömmet vi fått och att vi kan vara ett föredöme för andra.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se