Från soffpotatis till Ironman

Snabbmat och stillasittande var länge vardag för Mattias Andreasson, 33. Men ett inslag på radion förändrade allt. I dag är han 50 kilo lättare – och en vältränad triathlet med titeln Ironman. – Det känns fantastiskt, allting går om man bara bestämmer sig, säger han.

ANNONS
|

Det är en dag i augusti 2012. Mattias Andreasson är på sin arbetsplats på en snickerifirma i Älvängen och radion står på i bakgrunden. Då plötsligt hör han något som fångar hans intresse. En kille som har varit med i den internationella triathlontävlingen Ironman, en av världens tuffaste uthållighetsidrotter, intervjuas. Den svenska versionen – 3,86 km simning, 180 km cykling och 42,2 km löpning – går i Kalmar den 15 augusti varje år.

– Jag tänkte det där ska jag också göra, kan han så kan jag. Jag vet inte varför men det bara kom till mig så där och då bestämde mig, berättar Mattias Andreasson leende.

ANNONS

Vi träffas hemma i villan i Lilla Edet, tillsammans med hans fru Petra Andreasson och sönerna Oscar, 7, och Gustav, 3.

Gustav är för liten för att minnas hur hans pappa var på den tiden. Men Oscar minns.

– Jo, han var lite större.

Mattias sätter på TV:n och visar upp bilder från datorn. Han har gått från 132 kilo, helt otränad och i allmänt dålig kondition. Till 80 kilo, idrottsatlet och hälsan själv.

– Det är konstigt att jag har sett ut så där. Personligheten är fortfarande jag, men kroppen är en helt annan. jag förstår inte hur jag kunde hålla på och misshandla mig själv på det sättet, säger Mattias, där han går igenom de gamla bilderna.

I dag ser han sig själv med andra ögon och hur ohälsosamt han levde. Men när han var mitt i det var det inte så självklart. Efter i princip ett helt liv med övervikt hade det blivit ett normaltillstånd.

– Innerst inne visste jag att det inte var bra, men det var den livsstilen jag hade. Fel mat och stillasittande, det finns inga bortförklaringar. Jag hade testat lite olika dieter tidigare men gav alltid upp efter några dagar.

Ironman förändrade allt. Redan samma dag som Mattias hade hört killen på radion gav han sig ut i löparspåret, och snart började han också träna roddmaskin. Mattias gick all in från början med sju till åtta pass i veckan, på egen hand, och intensiteten ökades successivt.

ANNONS

– Skulle jag klara en Ironman visste jag att jag var tvungen att ligga i. 15 augusti 2015 var målet, jag förstod att jag inte skulle klara det innan det. Jag trivdes också bäst med att träna själv, för då slapp jag jämföra mig med någon annan. Att genomföra tävlingen var målet och viktnedgång var inte i fokus. Men det kom ändå naturligt.

– Ironman var anledningen till att jag började träna, men det gick inte lång tid innan jag förstod att det inte funkade att väga så mycket. Det blev jobbigt att springa med så många pluskilon. Så då började jag lägga om kosten också.

Snabbmat, feta såser och stora portioner byttes ut mot välbalanserade tallrikar med grönt, fullkorn och magra proteinkällor som tonfisk och kyckling. Ölen ersattes med vatten.

– Det var inte den roligaste maten alla gånger, men man vänjer sig. Jag märkte också hur mycket bättre jag mådde och hur lättare allting var. Jag kunde leka med mina barn utan att bli trött och gå i trappan utan att flåsa. Jag kunde till och med springa uppför trappan, det hade aldrig hänt förut!

I snitt minskade Mattias med ett till två kilo i veckan. Och ju lättare han själv blev desto lättare blev också träningen. En mils löpning i skogen blev den första stora milstolpen, som Mattias sprängde vintern 2013. Snart la han också simning och cykling till träningsschemat, och efter det rullade tävlingarna på. Göteborgsvarvet, Kraftprovet, Vansbrosimmet och Lidingöloppet var de stora bragderna 2013. På 40 veckor hade han minskat 40 kilo och gått från soffpotatis till fullfjädrad idrottsatlet.

ANNONS

– Det kändes nästan overkligt, men på ett bra sätt! Jag mådde så otroligt bra och hade en helt annan energi. Kompisar och släktingar som inte hade sett mig på länge kände knappt igen mig, berättar Mattias.

2014 fortsatte han med Vasaloppet, Stockholm marathon, Vätternrundan och Götborgsvarvet igen. För att nämna några av tävlingarna. 2015 samma sak, och mer därtill.

Så kom då den 15 augusti 2015. Dagen Mattias tränat så hårt inför i tre år. Det var nu han skulle genomföra sin Ironman.

– Vi åkte ner hela familjen med husvagnen en vecka innan så jag kunde träna och förbereda mig på plats. Jag var otroligt nervös innan, men när startskottet gått tänkte jag inte, jag bara körde mitt race.

Efter närmare en halvmils crawlande i vattnet, 18 mil på cykeln och 4 mils löpning kring trakterna runt Kalmar gick Mattias i mål med en sluttid på 12.39. Eller närmare bestämt från klockan 07.00 på morgonen till klockan 19.39 på kvällen.

– Det kändes fantastiskt! Men jag var lite mörbultad efteråt så det var skönt att sätta sig ner. Jag tog en öl på kvällen för att fira, men fick inte i mig mycket mer. På natten låg jag i frossattacker så att hela husvagnen skakade.

ANNONS

I dag, drygt tre månader senare, har Mattias landat efter sin stora bragd. Nästa år tar han ledigt från Ironman, men fler tävlingar finns i sikte.

– Det blir det allt, kanske utomlands till och med. De har Ironmantävlingar över hela världen och det finns inga gränser, nu kan jag bara bli bättre! säger Mattias.

Men oavsett vilket har han redan vunnit.

– Jag har blivit av med min övervikt och börjat träna, och det är det viktigaste av allt. Ironman fick mig att ta första steget till ett hälsosamt liv, för det är jag otroligt tacksam.

Fakta: Mattias Andreasson

Ålder: 33

Bor: Lilla Edet

Gör: Snickare

Familj: Frun Petra, sönerna Oscar, 7 och Gustav, 3.

Startvikt: 132 kilo

Vikt i dag: 80 kilo.

Favoritcitat: "Antingen så gör man det eller så gör man det inte."

ANNONS