Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Flyktingpengar gick till att betala lån

Munkedals kommun gick arton miljoner i vinst på flyktingpengar och betalade delvis av ett banklån. "Nej, det känns inte moraliskt rätt" säger moderatpolitikern Ann-Sofie Alm.

Förra året tog regeringen åtta miljarder från utlandsbiståndet och delade ut totalt 32 miljarder via Migrationsverket. Syftet var att stötta kommunerna i deras arbete med att ta hand om nyanlända och ensamkommande flyktingbarn.

Men Bohusläningens granskning visar att den genomsnittliga kommunen bara använder nittio procent av pengarna. Flera av kommunerna lägger resterande tio procent i egen ficka. Färgelanda planerade redan 2015 att göra 1,8 miljoner i vinst på flyktingarna. I slutändan blev överskottet ännu större: 6,3 miljoner kronor, vilket är ungefär tio procent av det totala bidraget.

- Jag vet inte om jag ska kalla det systemfel, men ersättningarna har varit i överkant och har man handskats med pengarna på rätt sätt så blir det pengar över, säger Färgelandas kommunchef Lars-Göran Berg.

LÄS ÄVEN: ”Om det skett i Moçambique så hade vi startat en brottsutredning”

När Bohusläningen frågar om det känns moraliskt rätt att lägga biståndspengar i kommunkassan säger han att det inte finns någon skyldighet att återrapportera vad pengarna används till. Dessutom menar han att Färgelanda gör extrasatsningar i skolan och på integrationsåtgärder som kanske inte märks.

Strömstad kommun fick femton miljoner över förra året. Hittills har överblivna pengar stannat hos socialförvaltningen, men det är inte bestämt vad som exakt kommer att hända med pengarna.

I Munkedal gick kommunen med arton miljoner kronor i vinst på flyktingarna, vilket är en fjärdedel av statsbidragen. Enligt kommunchefen beror det på ett effektivt flyktingmottagande, men kommunalrådet menar att det är tvärtom:

- Vi har inte utfört vårt uppdrag ordentligt. Vi lyckades inte få fram ordentliga bostäder, så barnen har fått betala priset och bo två eller tre i delat rum i stället för varsitt rum, det är därför vi har en del vinst, säger Åsa Karlsson (S).

Hon menar också att kostnader inte har blivit korrekt bokförda och att resultatet ser bättre ut än vad det egentligen är.

- Kommunen som helhet går jättebra, det är totalen som är det viktiga, inte att säga exakt hur mycket enskilda avdelningar går med vinst eller förlust, säger hon.

Oppositionspolitikern och vice ordföranden i kommunstyrelsens arbetsutskott, Ann-Sofie Alm (M), berättar för Bohusläningen vad kommunen gjort med överskottet:

- Pengarna har använts för att täcka upp svarta hål i budgeten, exempelvis har tolv miljoner gått till att betala ett gammalt lån.

Känns det moraliskt rätt att betala lån med biståndspengar?

- Nej, det känns inte moraliskt rätt och riktigt, det kan man inte säga.

Både kommunchefen och kommunalrådet menar dock att pengarna kommer gå tillbaka till de ensamkommande barnen så småningom, eftersom de blir kommuninvånare och får utbildning i skolan.

I Sotenäs kommun gick integrationsarbetet med sex miljoner kronor i vinst förra året. Enligt ekonomichefen Jörgen Karlsson beror det på att verksamheten inte kunnat göra av med mer pengar:

- Alla kommuner har fått väldigt mycket pengar och vi har inte kunnat använda allt. Pengar har inte varit ett problem, säger han.

Fast undervisningen i svenska har inte fått extra pengar i Sotenäs, trots att det behövts. För ett antal år sedan hade kommunen 20 elever som läste SFI, svenska för invandrare. I dag är det ett sjuttiotal.

- Till skillnad från många andra så har vi inte fått besparingskrav, men vi har inte fått ökade resurser. Jag har fått dra ner på vissa ställen för att öka på SFI-delen, säger rektor Per Svensson.

Fakta: Så mycket flyktingpengar fick din kommun

Här är hela listan på kommunernas statsbidrag 2016 med överskotten inom parentes:

Färgelanda: 65,7 miljoner (6,3)

Lysekil: 73,2 miljoner (okänt)

Munkedal: 67,8 miljoner (18)

Orust: 72,4 miljoner (okänt)

Sotenäs: 54,5 miljoner (6,0)

Strömstad: 65,6 miljoner (15)

Tanum: 73,3 miljoner (6,7)

Uddevalla: 185,7 miljoner (27 varav 15 miljoner gavs till socialförvaltningen för att täcka kostnader 2017)

Totalt rör det sig om ungefär 660 miljoner kronor, varav minst en fjärdedel kommer från biståndsbudgeten. För vissa bidrag finns stränga regler för hur de ska användas, för andra bidrag är det mer fritt. Ingen myndighet följer upp kommunernas användning av pengarna.

Mest läst