Tusentals deltidsbrandmän saknas i Sverige, enligt brandfacket BRF. Något som innebär att de som jobbar får slita än hårdare, bland annat på de skogsbränder som just nu rasar i Sverige. Här en bild från strax utanför Ljusdal.
Tusentals deltidsbrandmän saknas i Sverige, enligt brandfacket BRF. Något som innebär att de som jobbar får slita än hårdare, bland annat på de skogsbränder som just nu rasar i Sverige. Här en bild från strax utanför Ljusdal. Bild: Mats Andersson/TT

Facket larmar – hundratals deltidsbrandmän saknas i regionen

På grund av torkan rasar det just nu flera stora skogsbränder runt om i Sverige. Något som ställer stora krav på räddningstjänsten. Samtidigt larmar brandfacket BRF om att de saknar flera tusen deltidsbrandmän i Sverige – varav ett antal hundra i Västra Götalandsregionen.

ANNONS
|

Bristen på deltidsbrandmän har varit känd i tio års tid, men har förvärrats allt mer under de senaste två-tre åren. Det säger Christer Nyberg, analytiker vid Brandmännens riksförbund (BRF), vilket DN tidigare har rapporterat om.

Han menar att det just nu märks hos de styrkor som bekämpar de allra värsta bränderna i Hälsingland och Dalarna.

KÅRBÖLE 20180715
Skogsbrand vid Kårböle strax utanför Ljusdal härjade på söndagskvällen. Elden är på väg mot bebyggt område.och de som befinner sig i Ängra uppmanas att evakuera.
Foto: Mats Andersson / TT / kod 62210
KÅRBÖLE 20180715 Skogsbrand vid Kårböle strax utanför Ljusdal härjade på söndagskvällen. Elden är på väg mot bebyggt område.och de som befinner sig i Ängra uppmanas att evakuera. Foto: Mats Andersson / TT / kod 62210 Bild: Mats Andersson/TT

– De jobbar mer eller mindre dygnet runt – får några timmars sömn – och sen jobbar de igen. De är utslitna, uttröttade och har vätskebrist. De sliter oerhört hårt, säger han och fortsätter:

– Men anledningen till att de fortsätter är att det inte finns någon annan. Det enda sättet att lösa problemet är att fortsätta jobba. De kan inte sätta sig ner eller gå hem – då fortsätter det att brinna.

ANNONS

LÄS MER: Toppnotering gällande samtal för SOS Alarm

Två tredjedelar jobbar deltid

Av Sveriges omkring 14 500 brandmän är runt 10 000 deltidsbrandmän. Det är alltså personer som jobbar med andra saker till största del, men under var fjärde vecka har jourberedskap vid en brandstation. Ytterligare mellan 1 200 och 2 500 skulle behövas nationellt, enligt BRF. I Västra Götaland är siffran 320 stycken.

Anledningen till bemanningsluckorna för just deltidsbrandmän är bland annat ett missnöje med de senaste årens kollektivavtal. Christer Nyberg menar att det har inneburit klara försämringar i ersättningsnivåerna.

– Det som är så speciellt med att vara deltidsbrandman är att hela familjen blir involverad. Man måste ha en extra bil så att man kan köra på larm, man kan inte ha barnen själv hemma – man är oerhört låst. Om familjen ska acceptera att jag är brandmän måste jag visa att jag får något för det, säger Christer Nyberg som själv är deltidsbrandman i Arkelstorp i Kristianstads kommun.

LÄS MER: Utredning: Han mobbades till hjärtinfarkt på brandstationen

Nytt avtal 2019

Till våren 2019 ska nästa kollektivavtal stå klart. Förutom BRF förhandlar även fackförbunden Kommunal och Vision. Från arbetsgivarens sida är det Sverige kommuner och landsting och Sobona – som är de kommunala företagens arbetsgivarorganisation som deltar.

ANNONS

Christer Nyberg är orolig över att minnet av brandmännens tuffa sommar kommer ha fallit i glömska när förhandlingarna väl drar igång.

– Det kommer att glömmas bort snabbt. Men om nästa kollektivavtal blir likt de förra kommer vi kanske tappa 10-15 procent till. Man måste komma ihåg att deltidsbrandmän har en annan anställning och inte är beroende av det här.

Han anser att både arbetsgivare och allmänhet på många sätt har en snedvriden inställning till räddningstjänsten.

– En brandman är en individ som vill hjälpa, bidra och stötta för att hålla samhället tryggt. Det spelar man på från arbetsgivarsidan. Allmänheten tar räddningstjänsten för givet när de kan ringa 112 oavsett var de är – det är det som är lite av problemet. Det behöver förändras.

Till DN säger Agneta Jöhnk, chef för SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik att det finns en brist gällande deltidsbrandmän. Hon tror dock på andra lösningar än högre lön.

Agneta Jöhnk, chef för SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik.
Agneta Jöhnk, chef för SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik. Bild: Thomas Carlgren

– Man ska komma ihåg att deltidsbrandmännen ofta får större delen av sin lön från sin huvudsakliga arbetsgivare. Det kan vara aktuellt med bättre avtal med arbetsgivare, så att det blir lättare för dem att låta sina anställda lämna jobbet under jourberedskap, säger hon.

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS