I den nedlagda förundersökningen om händelserna på Kronans skola, finns en lång rad förhör med personer i gärningsmannen Anton Lundin Pettersons närhet. Det är både släkt, vänner och bekanta.
I det material som har offentliggjorts har alla förhör med mamman, pappan och övriga släkten tagits bort med hänvisning till att det rör personliga förhållanden.
Det som återstår för att försöka teckna en djupare bild av Anton Lundin Pettersson, är förhören med bekanta och några – ibland för länge sedan – nära vänner.
Det är just bilden av en lågmäld person utan särskilt många nära sociala kontakter som växer fram.
"Tystlåten", "Man fick dra ur honom orden", "blyg och tyst", "ensam och skygg", "höll sig för sig själv".
Även i det som tycks ha varit Anton Lundin Petterssons kompisgäng under senare delen av grundskolan beskrivs han som en person som ville vara mycket för sig själv. Inte så att han var mobbad, men "det var en stökig klass" och han och hans kompis "drog sig undan lite från de andra".
De berättar om en familj som vilken som helst, om Anton Lundin Petterssons intresse för mopeder och dataspel, om en snäll och godhjärtad person, en djurvän. Men de berättar också om ofta förekommande rasistiska skämt och ett intresse för svärd.
Förhöret med de nära skolkamraterna är egentligen enda tillfället när någon form av invandrarfientlighet kommer fram. Andra vittnar om att han "aldrig sagt ett ont ord om utlänningar".
Å andra sidan sa han enligt en gymnasieklasskamrat aldrig något om sina åsikter.
Många beskriver att de förlorat kontakten med Anton Lundin Pettersson efter hand.
Vid förhören med handläggaren på arbetsförmedlingen växer bilden av ordentlig person fram. Han var punktlig, och meddelade förhinder om han inte kunde komma. Han var oftast klädd i jeans och tröja, han var vänlig och trevlig. Han sökte flera jobb och uttryckte inte någon hopplöshet när han inte fick dem.
Men även här lös ensamheten igenom. Anton Lundin Pettersson "nämnde aldrig något om vänner eller familj eller att han var ute med kompisar så som andra besökande kunde göra" står det i förhören.
På frågan om han "stack ut" på något sätt säger handläggaren att han inte var en kille som "tog plats", som många andra kunde göra.
En del av de förhörda är personer som polisen kommit i kontakt med via Facebook. Det visar sig att många av dem fått en vänförfrågan från Anton Lundin Pettersson bara veckorna före dådet.
En av de sista vittnesbilderna av gärningsmannen innan själva dådet kommer från en ganska avlägsen bekant. Hen beskriver hur han stötte på Anton Lundin Pettersson i föräldrahemmet månaden före dådet.
"Anton satt på en stol vid garaget och såg tom ut på något sätt i blicken". De pratade om Facebook och när vittnet kom hem hade Anton Lundin Pettersson skickat en vänförfrågan.
Många av de förhörda har haft svårt att förstå och ta in vad som hände.
En av de före detta klasskamrater som vittnat om att Anton Lundin Pettersson drog en del rasistiska skämt, säger att det ändå är svårt att ta in att han begått dådet på Kronan.
Hen säger till förhörsledaren att hen skulle vilja få reda på vad som står i avskedsbrevet för att kanske själv kunna förstå varför Anton Lundin Pettersson gjorde som han gjorde.
Förhörsledaren säger att man inte kommer gå ut med innehållet i brevet och förhöret avslutas.
