Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Göteborg 20171013 Lerums station och nya p-husetFOTO Adam Ihse / EXPONERA Bild: ADAM IHSE / EXPONERA

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Efter maktförlusten: M har ansträngt sig för att lyssna

    Moderaterna hade blivit stöddiga. Därför föll de i förra kommunvalet och hamnade för första gången i Lerums snart 50-åriga historia i minoritet. Beskrivningen kommer från flera partier – och delas också av Moderaternas nya förstanamn i kommunen.

    – Ja, jag kan nog till viss del hålla med om den beskrivningen. När jag fick förtroendet att ta över ledarskapet ställde jag frågan varför vi tappat så stort. Då var det många väljare och företagare som sa att moderaterna inte lyssnar. Vi trodde att vi visste vad väljarna ville, säger Alexander Abenius, moderaternas 28-åriga toppnamn.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Alexander Abenius (M). Ersättare i regionfullmäktige. Bild: Peter Wahlström, Peter Wahlström

    Han har hämtat lärdomar från partikollegorna i Härryda och Ale som han tycker lyckats bra i dialogen med väljare och inte minst företagare.

    – Vi tänker vara det partiet som lyssnar mest. Vi har jobbat väldigt mycket med det. Stöddighet hör inte hemma i politiken, säger Abenius.

    Ett år före senaste valet dömdes en Lerumsmoderat till fyra och ett halvt års fängelse för en lång rad ekonomiska brott.

    – Jag tror inte att det hade så stor betydelse för valförlusten. I och med det, och att det ligger så långt bak i tiden, lägger jag inte så stor vikt vid det. Han deltar inte längre i det politiska arbetet i Lerums kommun.

    Hög sjukfrånvaro

    Som den största och mest avgörande frågan i Lerum klassar Alexander Abenius kommunens höga sjukfrånvaro. Med 9,3 procent ligger Lerum på femte plats från botten bland landets kommuner (281 av Sveriges 290 kommuner är med i SKL:s statistik).

    20170930 - Kvinna med febertermometer i munnenFoto: Isabell Höjman / TT / kod 11711. Bild: isabell Höjman/TT, isabell Höjman/TT

    – Och personalomsättningen är skyhög. Bland undersköterskor var den 25 procent i fjol. Det är skrämmande och påverkar kvalitén på vår välfärd väldigt negativt.

    En orsak hittar Abenius i beslutet att minska nattpersonalens tjänstgöring inom äldreomsorgen från tio till nio timmar per pass. Resultatet har blivit en mer sliten personal när undersköterskor tar fler pass för att kompensera lönen för timmen som fallit bort, anser han.

    – Jag tror inte någon tycker det är bra som det är, och vår HR-avdelning jobbar stenhårt med detta. Men frågan är vilka politiska förslag man lyfter fram. Vi står relativt ensamma om att vilja återinföra tio timmars nattpass, säger Alexander Abenius.

    Socialdemokraternas avgående kommunalråd Dennis Jeryd vill inte bedöma moderaternas eventuella stöddighet men säger:

    – Moderaterna drev en politik som Lerumsborna inte ville ha. Uppenbarligen fick de inte till det.

    "God byggtakt"

    Under förra året färdigställdes 87 en- och tvåbostadshus, 177 lägenheter och 40 tidsbegränsade lägenheter i Lerum.

    – Från att ha varit den kommun som inte byggde någonting, ligger vi nu på en god byggtakt. Tillsammans med minskade barngrupper i förskolan och kommunens goda ekonomiska resultat är det de främsta sakerna som vi lyckats med, säger Dennis Jeryd.

    Dennis Jeryd.

    Han styr över en majoritet som förutom det egna partiet består av miljöpartiet, centern och liberalerna.

    – Min personliga åsikt är att vi haft ett väldigt gott samarbete. Jag skulle absolut förorda en liknande majoritet igen, om årets valresultat blir liknande det förra, säger Dennis Jeryd.

    Vill samarbeta högerut

    Lika övertygad är inte hans koalitionspartner Lill Jansson (L).

    Lill Jansson.

    – Vi vill i första hand ha en majoritet med övriga allianspartier, säger hon.

    Samtidigt säger Jansson att det nuvarande samarbetet fungerat bra, och hon är särskilt nöjd med att kunskapsresultaten i skolan går åt rätt håll, och att Lerum klarat mottagandet av de nyanlända.

    Lill Jansson säger att det inte är någon hemlighet att det borgerliga samarbetet fungerade dåligt under den förra perioden. Hon vill inte använda ordet ”stöddiga” om moderaterna men säger:

    – De partier vi har samarbetat med de senaste åren har varit mer intresserade av samarbete på riktigt.

    Centerpartisten Lennart Wassenius tillhör dem som inte skräder orden om Moderaterna under förra mandatperioden:

    – På papperet var vi ihop men samarbetet fungerade inte i praktiken. Moderaterna var så stora och stöddiga och ville bara köra sitt. Det var det som gjorde att det kunde bli en sån här majoritet. Men nu har en ny generation moderater trätt till, det finns en del som tyder på att de kommit över stöddigheten.

    72-åring siktar framåt

    Lennart Wassenius är kommunfullmäktiges ordförande och nestor i Lerumspolitiken, där han varit engagerad sedan 1976, om än med ett uppehåll under 90-talet. Med början efter valet 1976 var han kommunstyrelsens ordförande när Centern var största parti.

    Lennart Wassenius.

    Trots sina 72 år räknar han med en ny period i politiken, och står på fjärde plats på C-listan i årets val.

    Han ser fram emot en lösning av finansieringen för det nya dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås, norr om Aspen, som alla Lerumspolitiker numera är eniga om.

    – Järnvägen är högaktuell igen. Jag är tillbaka där jag började i Lerumspolitiken. 1977 ville SJ-chefen lägga ned pendeltågstrafiken och få oss att åka buss i stället.

    Wassenius är hård Västlänken-motståndare, sedan han 2010 skrev ett debattinlägg i GP tillsammans med Vägvalets Claes Westberg.

    – Centern är enda partiet i Lerum som kopplar ihop tågtrafiken i Lerum med motståndet mot Västlänken. Pengarna till de två nya spåren finns i en skrotad Västlänk!

    Du har inte dina partikamrater i Göteborg med dig i Västlänkenmotståndet?

    – Jag har jobbat hårt för att övertyga dem men inte lyckats. Det var väldigt jämnt, på ett möte 2013, men så tippade majoriteten över för Västlänken. Det är jäkligt tragiskt, säger Lennart Wassenius.

    Rapport påverkade valet

    Fyra veckor före det senaste valet publicerade ekonomihistorikern Jan Jörnmark en rapport om Lerum, skriven på uppdrag av fastighetsmagnaten Christer Harling som då ägde det gamla garveriet i Floda. Rapporten slog fast att den moderata kommunledningen var hopplöst oföretagsam vad gäller stadsbyggnad.

    – Rapporten fick ett jättelikt genomslag. Moderaterna tappade sju procent i Lerum, men bara fyra procent i andra kommuner i regionen, konstaterar Jan Jörnmark.

    Nu har Christer Harling sålt Garveriet, och köpt affärsbyggnaden Solkatten i Lerums centrum. I årets val kandiderar han på den moderata fullmäktigelistan.

    Samtidigt har Jörnmark, i maj i år, publicerat en ny rapport för Harling om Lerum:

    – Egentligen har väldigt lite förändrats efter regimförändringen. Det är svårt att vända något som ser ut så, på kort tid, säger Jan Jörnmark.

    Sittande kommunalrådet Dennis Jeryd (S) ger inte mycket för Jörnmarks nya rapport:

    – Han kan inte ha sett de senaste siffrorna på byggande och befolkningstillväxt. Vi har byggt mycket, framförallt lägenheter, och vi ligger på tredje-fjärde plats i regionen vad gäller befolkningstillväxt. Aktuella fakta talar emot Jörnmark, säger Jeryd.

    Fakta

    Lerum hade vid årsskiftet 41 510 invånare. Kommunen bildades 1969 och styrdes fram till valet 2014 av borgerliga majoriteter. Vid det senaste valet fick inget av de traditionella blocken majoritet, när SD fick 8,6 procent. En majoritet bildades då av S, MP, L och C.

    Kommunvalsresultat 2014:

    Socialdemokraterna 25,5 procent/13 mandat

    Moderaterna 25,3/13

    Miljöpartiet 11,/6

    Liberalerna 9,3/5

    Sverigedemokraterna 8,6/5

    Centerpartiet 7,4/4

    Vänsterpartiet 5,5/3

    Kristdemokraterna 4,5/2

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.