Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/7

Det digitala våldet ökar: "Killgäng har byteshandel med bilder på tjejer"

Ryktesspridning, avlyssningsappar och hämndporr. Digitala övergrepp på unga blir allt vanligare – och sjunker allt längre ned i åldrarna. Nu sätter Tjejjouren Väst ljus på våldet som inte syns.

– Det de utsätts för är mycket allvarligt och skadorna är stora, säger Gabriella Graflund, projektledare för kampanjen Connect with respect på Tjejjouren Väst.

Var femte tjej i åldern 10 till 16 har blivit utsatt för sexuella trakasserier på nätet, visar 2017 års upplaga av organisationen Friends nätrapport. Bland killarna är motsvarande siffra sex procent. Var tredje ungdom har fått utstå någon form av kränkningar online.

Förövaren ofta en klasskompis eller partner

Det digitala våldet drabbar främst unga. Våldet liknar vuxnas våld i nära relationer, men är förflyttat till en ny arena. Mobiltelefoner och sociala medier har förvandlats till verktyg för att utöva hot, kontroll och våld. Ofta är förövaren en klasskompis, en partner eller en före detta partner. Gabriella Graflund menar att det är dags att inse att den "gulliga svartsjukan" inte existerar och börja kalla saker för dess rätta namn.

LÄS MER: Sophie: "Man känner sig så otroligt hjälplös"

– Jag vill gärna klassa allt som digitalt våld. När någon börjar begränsa ens livsutrymme, vill veta vem du är med och varför, när någon har laddat ned en "Find my phone"-app i telefonen i syfte att kontrollera någon... Då har det gått över i våld. Vi möter flickor som fått 200 sms på en lektion och blir bestraffade om de inte svarar, säger hon.

"Man går inte till skolan på grund av skammen"

För tjejer från mellanstadiet och uppåt inbegriper våldet ofta sexuella inslag, där förövaren idkar utpressning för att exempelvis få avklädda bilder skickade till sig. Enligt Gabriella Graflund kan det röra sig om reella hot, till och med dödshot, för att förövaren ska få det hen vill.

– Det kan vara bilder tagna i smyg, eller kanske en bild man skickat till någon man tycker om som sedan hamnar på en porrsajt. Vi ser också att det sprids i olika interna Facebook-grupper, där killgäng har byteshandel med bilder på tjejer, säger hon.

Hos Tjejjouren Väst uppskattar man att 95 procent av förövarna när det gäller det sexuella digitala våldet är män och pojkar. Den som blivit utsatt mår ofta mycket dåligt, berättar Gabriella Graflund som ser ett ökat självskadebeteende hos gruppen.

– Det är extremt mycket skuld och skam. Det är samma mekanism som för någon som blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp. Man går inte till skolan på grund av skammen, "alla har sett, alla på skolan vet". Det ska mycket till för att våga sätta sin fot på skolan när alla sett en naken.

Vuxenvärlden är oförstående

Via Connect with respects hemsida och Facebook-sida kan unga berätta om det digitala våld de utsatts för. Läsningen är tung. "Någon hade tagit kort på mig när jag sov, under klänningen och trosorna, sen la de upp bilderna på en porrsida." "Han lovade att om jag skickade en bild på mig själv i bh så skulle han sluta." "De har tagit bilder av oss när vi byter om på idrotten och hotar att skicka vidare dem."

Alla de som skrivit är unga tjejer. Den äldsta är 19 år – den yngsta nio. Det digitala våldet sjunker ned i åldrarna i snabb takt. Många som utsätts förstår inte vad det är som händer. För en tjej som är elva år och aldrig hört talas om digitala övergrepp kan det vara svårt att berätta för mamma och pappa, menar Gabriella Graflund. Och gör man det, är det inte alltid föräldrarna förstår.

– Vi måste börja våga prata om saker, både om sex och vad man kan bli utsatt för i tidig ålder. Många går i trean, fyran när de blir utsatta. Vi ser vuxna som tar avstånd och lägger skulden på de unga. "Nätet är inte min grej, jag behöver inte ta ansvar", säger de. Det finns ingen annan plats vi släpper våra barn på som på nätet. De kan sitta ett helt sommarlov utan att vi har en aning om vem de pratar med.

"Finns en okunskap inom rättsväsendet"

Tjejjouren Västs kampanj syftar till att utbilda vuxna som möter barn och ungdomar om problematiken. Viktigt är att sluta skuldbelägga och i stället lägga skulden där den hör hemma: hos förövaren och hos vuxenvärlden som vänder ryggen.

– Vi har fallerat här. Detta är inget nytt problem, men vi vuxna står fortfarande och kliar oss i huvudet. Många väljer att skylla på internet; "det är nätets fel", i stället för att börja prata om förövaren, konstaterar Gabriella Graflund.

Enligt siffror från polisen utgör digitalt våld 27 procent av de sexuella ofredanden mot barn och unga som anmälts de senaste två åren. 2015 rörde 65 procent av anmälningarna flickor under 15 år. Men Tjejjouren Väst menar att mörkertalet är stort, och för den som väljer att anmäla det man utsatts för väntar ofta ett oförstående rättsväsende.

– Det är jättefå som anmäler på grund av att lagstiftningen inte hängt med. Det finns en okunskap både inom rättsväsendet och polisen och man får inte den hjälp som man behöver. De flickor vi möter som faktiskt gått upp i Tingsrätten får slåss för att de ens ska göra en utredning, berättar Gabriella Graflund.

Finns ett stort intresse

Sedan Tjejjouren Väst drog igång kampanjen i maj har intresset från skolor varit stort. Kommuner i hela Västra Götaland efterfrågar utbildningar, och i framtiden är förhoppningen att även jobba mot polis och rättsväsende.

Connect with respect genomförs med hjälp av bidrag från Social resursnämnd, ett stöd man får till och med december månad.

– Suget efter information från vuxenvärlden är stort och vi hoppas ju på fortsatt stöd. Vi måste fortsätta jobba med de här frågorna. Det går inte annars, säger Gabriella Graflund.

Fakta: Nya lagförslag

  • I juni föreslog regeringen i en lagrådsremiss att skyddet mot hot och kränkningar stärks och moderniseras.
  • Förslagen innefattar införandet av ett nytt brott – olaga integritetsintrång – som gör det olagligt att göra intrång i någon annans privatliv genom att sprida känsliga bilder och uppgifter, såsom hämndporr, nakenbilder och andra kränkande uppgifter. Straffet blir böter eller fängelse upp till fyra år.
  • Straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande, grovt förtal och förolämpning förtydligas och moderniseras.
  • Det blir även straffbart att hota med fler typer av brottsliga gärningar, till exempel hot om att sprida nakenbilder på någon annan.
  • Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Källa: Regeringen

Mest läst